Från skattesynpunkt har det betydelse om ett värdepapper är en fordringsrätt, t ex obligation eller andel i räntefond, eller är det delägarrätter. Reglerna för delägarrätter skiljer sig från reglerna för fordringsrätter, exempelvis rätten till kvittning och skatteuttag.

Till delägarrätterna räknas:

Aktieoptioner, aktieterminer, aktieindexobligationer och även fordringsrätter som konvertibler och omvända konvertibler ses som delägarrätter med samma skatteregler. Andelar i oäkta bostadsföretag beskattas också enligt reglerna.

periodiseringsfonder delägarrätter§ även syntetiska optioner har räknats som delägarrätterna, Rå 1997 ref 71, däremot inte aktieägartillskott som ses som fordringsrätt, Rå 2009 ref 47.

För värdepapper som beskattas som delägarrätter gäller följande skatteregler:

  • Privatpersoner. Kapitalförluster får dras av fullt ut vid kvittning mot kapitalvinster för annat som beskattas som delägarrätter. Annars blir det endast 70 %. Se kapitalförlust – aktier.
  • Företag. Beskattning i »kvittningsfållan«, vilket innebär att avdragsgilla förluster endast kvittas mot andra vinster på delägarrätterna i samma eller annat koncernbolag. I annat fall får de sparas och kvittas mot sådana vinster ett senare år. Se kapitalvinst – aktier.

Råd för delägarrätter

Förlustbolag till salu

För bolag med stora avdragsgilla förluster på delägarrätterna som inte kan räkna med stora framtida vinster kan ett alternativ vara att istället sälja bolaget för att förlusten ska kunna utnyttjas av en ny ägare. Förlusten kan sparas i bolaget och förlusten förloras heller inte genom ägarbytet.

Läs mer

Ränteutgifter – Tips och råd hur du gör avdrag för ränteutgifterna

Teckningsrätt – Råd och tips för teckningsrätter vid nyemission