Betygsätt sidan

För privatpersoner är alla ränteutgifter avdragsgilla i inkomstslaget kapital. Ränteutgifter i företag redovisas i näringsverksamhet. Avdragseffekten är normalt 30 %, dvs varje tusenlapp i ränta kostar 700 kr efter skatt. Om kapitalunderskottet är mer än 100 000 kr blir avdragseffekten 21 % på den del som överstiger 100 000 kr. Se kapital – underskott.

Ränta eller avgift?

Ränteutgifter är alltid avdragsgilla. Däremot får bara den del av årets sammanlagda förvaltningsutgifter som överstiger 1 000 kr dras av. Det är därför viktigt att skilja på skuldränta och förvaltningsutgifter.

Som ränta räknas bl a:

  • Avbetalningsränta, däremot inte avbetalningstillägg.
  • Checkräkningskredit, däremot inte kontokortsavgift.
  • Kostnad för förtidslösen av lån, räntekompensation.

Som ränta räknas inte kostnad för uppläggning av lån, kostnad för inteckning, kostnad för kreditundersökning, RÅ 1984 1:19 och ej räntegarantiavgift, RÅ 1997 ref 63. Studiemedelsavgift är heller inte avdragsgill som ränta.

ränteutgifterBankgaranti är ett löfte från en bank om att svara för ett åtagande, exempelvis betalning av en köpeskilling eller i samband med förmedlings- lån. Avgiften räknas inte som ränta, men kan vara avdragsgill om den kan räknas som en kostnad för intäkternas förvärvande. (RRK K76:71, RÅ1978 1:89, RÅ 1983 1:62, RÅ 1984 1:37).

§ Strimlade lån, RSV/FB 1971 1:3, RÅ 2000 not 134, kravet är en ersättning för kredit, RÅ 1987 ref 78.

Råd för avdragsgilla ränteutgifter

Använd ränta, inte avgift

Bankgaranti är normalt inte avdragsgill för den som lånar. Men om man gör så här blir den det:

I stället för bankgarantiavgift tar långivaren ut en högre ränta av låntagaren. Låntagaren får därmed dra av allt han betalat i ränta. Långivaren betalar in bankgarantiavgift till den bank som ställt garantin. Då räknas bankgarantin som en avdragsgill förvaltningsutgift för långivaren.

Borgen Den som gått i borgen för ett lån och måste betala vad låntagaren inte kan betala, får inte dra av den förlusten och inte heller den ränta som låntagaren skulle ha betalt.

Råd för avdragsgilla ränteutgifter

Så får borgensman avdrag

Den som gått i borgen och tvingas att betala måste ta över lånet för att kunna göra ränteavdrag. Genom att sedan sälja fordran kan man få avdrag för förlusten som kapitalförlust.

Lån bättre än borgen

Om ett aktiebolag ska låna pengar krävs ofta att ägaren själv ska gå i personlig borgen. Om bolaget då går i konkurs får äga- ren privat betala, men får inte avdrag, då han inte räknas som betalningsansvarig.

Det kan då vara bättre att bolaget och ägaren tillsammans svarar för banklånet eller att företagaren själv lånar och lämnar pengarna till bolaget som lån eller aktieägartillskott. Då blir det avdrag för räntekostnaderna i den privata deklarationen. Dessutom kan förlusten på lånet bli avdragsgill kapitalförlust om reversen säljs med förlust.

§ Bostadsrättsförening gick i borgen för medlemmarna, RÅ 1996 ref 68, fåmansföretag gick i borgen för delägare, RÅ1983 1:82, borgensprovision, RÅ 1981 Aa 25, RÅ 2007 ref 32.

Se kapitalförlust och betalningsansvar.

Byggnadskreditiv är ett beviljat lånebelopp som utnyttjas successivt under exempelvis en byggnation. En avgift påförs i regel oavsett hur stor del av lånet som utnyttjas. Betalningsansvaret ger rätt till avdrag för räntan, men om avgiften istället betalas via t ex byggmästaren, räknas avgiften enbart som en del av anskaffningsutgiften (RÅ 1970 ref 18, RÅ 1985 1:14I).

Strimlade lån

En bostadsrättsförening kan exempelvis ha stora ränteavdrag som inte kan utnyttjas. Lånen kan då i stället överflyttas på medlemmarna i föreningen. Medlemmarna i en bostadsrättsförening fick göra avdrag för ränta på en skuld i fastigheten. Medlemmarna var personligt betalningsansvariga för skulden och fören- ingens fastighet var säkerhet för lånen. (RSV/FB 1971 1:3). Se även bostadsrätt.

Olika sätt att betala räntan Kreditivränta betalad genom andra lån har ansetts jämställd med kontant betald ränta (RÅ 1970 not 6). Med kontant betalning jämställs däremot i regel inte betalning mot revers (RÅ 1957 not 29). Eftersom det är själva ränteutbetalningen som ger rätt till avdrag har det ingen betydelse hur räntan har finansierats. Det går alltså bra att ta ytterligare ett lån för att få pengar till räntan.

§ Ränteliknande utgift? Indexlån, RÅ 1943 not 19,1943 not 379, övertrasseringsavgift, RÅ 1974 not 1439, seniorlån, SRN 1/11 2005, skadeståndsränta, RÅ 1994 ref 21.

Råd för avdragsgilla ränteutgifter

Betala räntan i december

Låneränta som gäller för januari året efter inkomståret är avdragsgill redan för inkomståret. Förutsättningen är att den räntan betalas före årsskiftet. Gör en sådan extrabetalning för januari redan i december om du vill dra av en del av den framtida låneräntan ett år tidigare än normalt.

Vem av makarna får dra av?

Vilken av två makar som drar av skuldräntan eller tar upp ränta på gemensamma bankkonton har oftast ingen betydelse från skattesynpunkt. Värdet av avdraget och skatten på intäkterna är i princip alltid 30 %, dock med följande undantag: Om en av makarna drabbas av avdragsbegränsning till följd av att kapitalunderskottet är större än 100 000 kr och då inte får tas upp till mer än 70 %. Det kan då vara lönsamt att försöka flytta över skuldräntor till andra maken, så att båda kommer under gränsen för avdragsbegränsning. Se vidare kapitalunderskott.

Rätten till ränteavdrag på ett lån knyts till betalningsansvaret gentemot kreditgivaren för ränta och amortering.

§ Om båda makarna är betalningsansvariga är det den
av makarna som faktiskt har betalat räntan som ska dra av, vilket i praktiken betyder att makarna själva kan välja vem som ska göra avdraget (RÅ 1980 1:69, RÅ 1976 1:26).

Råd för avdragsgilla ränteutgifter

Överta betalningsansvaret

Flera rättsfall (RÅ 1988 ref 121, RÅ 1988 ref 121) visar att den som gått i borgen för ett lån inte får avdrag om han tvingas betala räntan som låntagaren inte klarar av. Ett sätt att få avdrag är då att överta betalningsansvaret för lånet. Enligt rättsfallet RRK K73 1:33 går det då att få avdrag för den betalda räntan.

Gåvor bättre än lån till barn

Att låna ut pengar mot låg ränta till sina barn kan vara ett sätt att föra över tillgångar. Nu när gåvoskatten har avskaffats kan det vara intressant med gåvor mellan föräldrar och barn. Se barns pengar och gåva.

Om det gäller lån för omyndiga barn måste en god man för barnen, exempelvis en släkting, utses och godkännas av överförmyndaren. Det behövs inte vid gåvor. Läs mer om god man och framtidsfullmakt.

Benefika barnreverser ger inte ränteavdrag, RÅ 1956 ref 11, RÅ 2009 not. 96, och ränta som betalas till omyndiga barn kan även i vissa andra fall underkännas – om inte formella krav uppfylls (RÅ 1988 ref 142).

Föräldrar kan låna tillbaka pengar som barnen tidigare fått. Även sådana transaktioner kan godtas. Ett ränteavdrag för sådant lån godtas om de lånade pengarna verkligen är pengar som barnen fått genom t ex gåva, arv eller på något annat sätt. Räntan bör inte vara högre än sedvanlig marknadsränta. Men gåva är också i dessa fall ofta intressantare än lån eftersom gåvoskatten avskaffats.

Räntefria lån

Även om ett lån är räntefritt kan det bli skatt på de utlånade pengarna. I stället för medlemsavgifter förekommer det att föreningar låter medlemmarna låna ut pengar räntefritt till föreningen. Räntan på kapitalet kommer då att fungera som medlemsavgifter. Trots att långivaren inte får någon ränta kan långivaren bli skattskyldig för räntan (RÅ 1989 ref 44, RÅ 1960 not 152, RÅ 1954 ref 22). Se löneförmån.

Skatteupplägg med ränta

Ränteavdrag har ibland vägrats därför att räntan använts för att omvandla andra icke avdragsgilla kostnader. Dessa fall visar gränsen mellan avdrag och inte avdrag:

§ Depositionsleasing, RÅ 1982 Aa72, hyra eller ränta? RÅ 1984 1:39, medlemsavgift, RSV/FB 1980:17, förtäckt försäkringspremie, KRG 1199-99.

Läs under löneförmån om räntefria lån från arbetsgivaren. Läs under fåmansföretag och räntefördelning om lån i företag. Extra ränta som betalas för att låneräntan ska sänkas till gällande marknadsränta är avdragsgill på samma sätt som utgiftsränta, se räntekompensation.

Företag, räntesnurror

För att förhindra vissa fall av skatteplanering har det införts begränsningar i rätten att dra av ränteutgifter för skulder som gäller förvärv av en delägarrätt från ett före- tag som ingår i en intressegemenskap. Förbudet mot dessa »räntesnurror« gäller inte om mot-tagaren av ränteinkomsten beskattas med minst 10 %, såvida det inte framstår som tillkommit för att uppnå en väsentlig skatteförmån. I praktiken torde förbudet inte träffa sedvanliga affärs- och finanstransaktioner.

§ Koncernlån utan säkerhet, RÅ 2010 ref 67, marknadsmässig ränta, SKV 131 632628-10/111, ränta på 13 % ansågs marknadsmässig (Arlanda Express), KRS mål nr 6953-11, rättmätig mottagare av räntan »beneficial owner«, HFD 2012 not 24, externt och internt förvärv?, HFD 2011 ref 90, HFD 2012 not 23.

Ladda ner gratis avtalsmallar

Ladda ner våra gratis avtalsmallar

Använd våra verktyg för företagare och chefer

Verktyg för analys av risker

Fler verktyg för företagare