Bostadsrätt är en nyttjanderätt till en lägenhet eller lokal i en fastighet ägd av en bostadsrättsförening (privatbostadsföretag). Om den ägs av en privatperson blir det skattemässigt sett en privatbostadsrätt, i annat fall näringsbostadsrätt.

För både medlemmen och föreningen har det även betydelse om det är en äkta eller oäkta bostadsrättsförening, där kravet är att minst 60 % ska vara bostäder och ägda av privatpersoner för att det ska räknas som en äkta förening. Bruksvärdeshyran för bostäderna och i övrigt marknadshyran används för beräkningen. För nyproducerade fastigheter finns en regel som innebär att föreningen ses som en äkta förening, även om den inte hunnit uppfylla kravet.

Stockholm bostadsrätt

Stockholm bostadsrätt

§ Fördelning efter verkliga värden, RÅ 2008 ref 5, äkta förening efter avskiljande av lokaldelen genom tredimen­sionell fastighetsbildning, RÅ 2006 ref 80, förhållandet vid årets början avgör om det är en äkta eller oäkta för­ening, RÅ 2000 ref 59, RÅ 2001 ref 74, vid ombildning av hyresrätter anses bostadsrätterna som oäkta om de säljs under samma år, RÅ 2000 ref 59, ingen uttagsbeskattning vid övergång från oäkta till äkta förening, RÅ 2008 ref 65, betydelsen av att föreningen har andra tillgångar, exem­pelvis fordran, HFD nr 605­13.

Oäkta bostadsrättsföreningar är fullt ut skatt- skyldiga. Se näringsfastighet. Vinstbeskattningen av en sådan andel är 30 %. Skatteeffekten vid förlust är 21 % att jämföra med 15 % för äkta föreningar. För oäkta föreningar finns en lättnadsregel som innebär att det effektiva skatteuttaget i praktiken blir lägre än 30 %. Förlust kan kvittas fullt ut mot aktievinster. Uppskov medges inte för kapitalvinst vid försäljning av sådan andel och heller inte som ersättningbostad från vinst från en tidigare bostad.

Om föreningen inte tar marknadshyra av medlemmen, blir skillnaden en skattepliktig inkomst både för medlemmen och för föreningen. Eftersom lättnadsregeln får användas blir det oftast inte någon skatt på förmånsvärdet.