Bouppteckning Arvsskatten har avskaffats för arv, men bouppteckning ska alltid ske efter en avliden, oavsett boets värde, och inom tre månader. Två förrättare ska utses, dock inte någon nära anhörig, för att göra bouppteckningen och alla dödsbodelägare ska kallas till mötet. Den ska skickas till skatteverket senast en månad efter mötet. Om tillgångarna enbart räcker till begravningskostnaderna räcker det med dödsboanmälan.

Arv till make

Makars egendom kan vara antingen enskild egendom eller giftorättsgods. Den efterlevande maken ärver hela den dödes kvarlåtenskap, förutsatt att det inte finns testamente eller s k särkullbarn. Den efterlevande ärver

alltså den dödes enskilda egendom och hälften av makarnas giftorättsgods, som är makarnas gemensamma förmögenhet.

arvOm två makar tillsammans har tillgångar på 500 000 kr (giftorättsgods) och den döde dess- utom har 100 000 kr i enskild egendom blir den efterlevande makens arv 250 000 kr plus 100 000 kr, om det inte finns några andra arvingar.

Makes arv fås i regel med fri förfoganderätt. Till- gångarna får då konsumeras, men inte testamenteras bort så att barnen senare inte ska få del av arvet. Men den döde kan ha skrivit ett testamente som säger att efterlevande make ska ärva med full äganderätt, och då kan egendomen testamente- ras bort. I så fall anses den komma enbart från den efterlevande maken. Om inget testamente upprättas, ärver efterlevande maken med endast fri foganderätt och egendomen kan då inte testamenteras bort.

Om barnen (bröstarvingarna) däremot kräver ut sin laglott kan egendomen inte testamenteras bort. Barnen får dock normalt inte ut sitt arv för- rän den andra föräldern har dött. Boet anses då härröra från båda makarna, normalt med hälften vardera, såvida inte den efterlevande maken har ärvt egendomen med full äganderätt.

Gåva mellan makar kräver inte äktenskapsförord. Men för att en gåva ska vara giltig mot borgenärer vid exempelvis en konkurs krävs registrering hos tingsrätten. Om äktenskapet varat i mindre än fem år gäller en särskild regel:

• 20 % per år av den gemensamma egendomen blir då giftorättsgods. Om en av makarna dör efter två års äktenskap är alltså 40 % av egendo- men giftorättsgods och resten är enskild egen- dom som inte ärvs av efterlevande make.

Sambor ärver inte varandra. Se vidare sambor.

FÅR EFTERLEVANDE MAKE BEHÅLLA ALLA TILLGÅNGAR?

Ja, om …

… den avlidne inte testamenterat till någon annan,

och

… det inte finns särkullbarn.
Då får den efterlevande maken som arv den avlidnes enskilda egendom och hälften av giftorättsgodset. Resten av giftorätts- godset och den enskilda egendomen tillfaller den efterlevande maken som egen ägd egendom och inte arv.

men inte, om …

… särkullbarn kräver sin laglott, som är hälften av del den avlidnes enskilda egendom och en fjärdedel av giftorättsgodset, eller
… efterarvingar kräver ut sin andel, dvs om avlidne tidigare har varit gift och det finns krav från efterarvingarna.

Arv till barn Makarnas gemensamma barn har inte rätt till arv när den ena föräldern har dött, såvida inte den föräldern testamenterat till de gemensamma barnen. Gemensamma barn kan också åberopa laglottsregler om föräldern testa- menterat till annan med så stort belopp att det har inkräktat på laglotten. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som normalt skulle ha till- fallit barnen.

Ej gemensamma barn, särkullbarn, har dock rätt, men inte skyldighet, att ta ut sin arvslott. Om sär- kullbarnet avstår sin rätt ska ett skriftligt intyg upprättas och bifogas bouppteckningen. Efterle- vande make har dock i sådana fall, eller då testamente finns, alltid rätt att behålla minst fyra prisbasbelopp. Exempel på testamenten finns under testamente och sambor.

Läs mer

BÖR DU SKRIVA TESTAMENTE? Ja, om du är…

  • ogift och inte har några bröstarvingar.
  • gift och det finns personer som har rätt till efterarv.
  • gift och om det finns s k särkullbarn, dvs icke gemensammabarn.
  • du är gift och vill stödja någon viss person eller ändamål.

RÅD

Inbördes testamente?
Makar ärver varandra, varför efterlevande make får all egendom, även den avlidnes eventuella enskilda egendom. Undantag görs för s k särkullbarn som har omedelbar arvsrätt till laglotten som är hälften av arvslotten. Man kan inte testamentera bort laglotten och heller inte den egendom som man fått i arv efter den avlidne maken. Den har man endast fri foganderätt över. Genom testamente kan man dock se till att den efterlevande maken får full äganderätt och då också kan testamentera även den delen. Det kan vara av intresse för makar som inte har några bröstarvingar.

Testamente kan behövas
Makar som har äktenskapsförord har också oftast enskild egendom. En make kan också fått egendom med villkor att den ska vara enskild. Sådan egendom tillfaller alltid efterlevande make, om det inte finns något testamente. I ett testamente kan man välja att låta barnen få del av den enskilda egendomen antingen helt eller till viss del.

Testamentera laglotten
Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott efter sin förälder, vilket kan innebära svårigheter för den efterlevande maken om det exempelvis rör sig om en gemensam bostad som måste avyttras eller belånas. I sådant läge kan testamente upprättas som gör att efterlevande kan få bo kvar, exempelvis genom föreskrift i testamente att kvarlåtenskapen, dvs laglotten, ska stå under särskild förvaltning med rätt för efterlevande make att bo kvar i hemmet.

Ladda ner mall för testamente