Ett dödsbo beskattas olika beroende på hur gam- malt dödsboet är – reglerna är olika beroende
på om det är mer eller mindre än fyra år sedan dödsfallet.

Näringsverksamhet som ett dödsbo bedriver belastas med löneskatt. Ett dödsbo med närings- verksamhet får tillämpa samma regler som pri- vatpersoner. Det innebär rätt till räntefördelning och avsättning till expansionsfond.

Dödsfallsåret För dödsfallsåret gäller samma regler som skulle ha gällt om den döde hade levat hela året, bortsett från att egenavgifter på aktiv näringsinkomst ersätts med löneskatt. Inkom- ster före dödsfallet slås ihop med inkomster för dödsboet efter dödsfallet. Dödsboet får grundav- drag hela året. Efterlevande make räknas som gift under detta år.

Efter dödsfallsåret Fr o m året efter dödsfalls- året och så länge dödsboet inte helt skiftats (arvs- skiftet inte är klart) beskattas dödsboet självt för sina inkomster. Inkomsten och skatten beräknas då i stort sett på samma sätt som för privatperso- ner. Upp till skiktgränsen då statlig skatt betalas blir det därför bara kommunalskatt på dödsboets förvärvsinkomster.

Ett dödsbo får inget grundavdrag och ska dekla- rera om inkomsten är 100 kr eller mer.

Om det bara finns en dödsbodelägare, exempel- vis en efterlevande make och om det bara finns gemensamma barn, upphör dödsboet i och med att bouppteckningen blivit registrerad. Efter den tidpunkten deklarerar arvingen inkomsterna och tillgångarna som sina egna. Se även arv.

§ Makes giftorättsgods ingår inte, RÅ 1968 ref 59.

Efter fyra år Om den döde ägt privatbostad till- lämpas reglerna om privatbostadsfastighet till och med . Om dödsfallet inträffade år 1 är det en pri- vatbostad t o m år 4. Detta gäller dock bara om fastigheten fortfarande uppfyller kraven för att kunna räknas som privatbostad.

Om inte fastigheten skiftas ut under treårsperio- den efter dödsfallsåret blir fastigheten närings- fastighet även om den används som bostad. Om då t ex änkan bor kvar i huset förmånsbeskattas hon med hänsyn till vad det skulle kosta att hyra bostaden.

Fjärde året efter dödsfallsåret påförs dödsboet en statlig inkomstskatt på 25 % på hela förvärvsin- komsten. Det innebär i praktiken att dödsboets inkomster beskattas med ca 55 % på hela för- värvsinkomsten, inklusive kommunalskatt.

§ Skatt för värdeökning i utländskt dödsbo, RSV FB Dt 85:13, SRN 2013­09­24, dnr 20­13/D.

När det gäller ränteinkomster och andra kapital- inkomster är skattereglerna desamma för döds- boet som för delägarna, oavsett hur gammalt det är.

Är det bäst att skifta? Lönar det sig att skifta dödsboet eller är det bättre att försöka behålla det så länge som möjligt? Rent skattemässigt är det ofta bäst att behålla dödsboet under de första fyra åren. Efter fyra år höjs skatten för förvärvsin- komst och fastighet, och för dödsbon som inne- håller detta är det oftast bäst att skifta dödsboet.

§ Underskott före skiftet får inte utnyttjas, RÅ 2008 ref 25.

BESKATTNING AV DÖDSBO År 1

Beskattas som om personen levt hela året.

År 2–4

Dödsboet ska registreras som juridisk person. Inget grundav- drag och betalar inte allmän pensionsavgift. Kapitalinkomster beskattas som för privatpersoner. Eventuell privatbostad behåller samma karaktär.

År 5 och följande

Dödsboet ska registreras som juridisk person.
Inget grundavdrag och betalar inte allmän pensionsavgift. Kapitalinkomster beskattas som för privatpersoner.
På hela förvärvsinkomsten påförs förutom kommunalskatt även statlig skatt, 20 %.
På inkomst över den övre skikt gränsen även ytterligare
5 % statlig skatt.
Eventuell privatbostad ändrar karaktär till näringsbostad.

u RÅD

u Sälj inom fyra år
För ett dödsbo som äger ett småhus eller en bostadsrätt bör beaktas att om bostaden säljs senare än tre år efter dödsfallsår- et ökar skattesatsen från 22 till 27 %. Alternativt kan bostaden skiftas till någon av dödsbodelägarna. Då utlöses ingen skatt alls förrän den nye ägaren säljer bostaden och då använder den avlidnes inköpsvärde som ingångsvärde.

u Sälj dödsboets aktier
Dödsbon som äger värdepapper och dessutom har lån kan få större ränteutgifter än kapitalinkomster och får därför en skattereduktion som inte kan användas. Dödsboet kan då om möjligt sälja aktier med vinst för att kvitta vinsten mot ränte- utgifterna.

Efter aktieförsäljningen kan lånen minskas – och under- skottsproblemet kan därmed vara löst även för framtiden. Alternativet är att skifta dödsboet så snart som möjligt.