Aktiebolag har möjlighet att dela ut vinsten i form av en aktieutdelning till ägarna. Utdelningen kan ske både periodvis (till exempel varje år eller kvartal) eller vid ett tillfälle.
Vem har rätt till aktieutdelning?
För att få ta del av en utdelning måste aktieägaren vara registrerad som aktieägare senast avstämningsdagen. Det betyder att man måste äga aktien innan den så kallade x-dagen som inträffar ett par dagar innan avstämningsdagen beroende på marknadsplats. X-dagen är den dag då man handlar aktien utan rätt till utdelning.
Hur stor blir aktieutdelningen?
Utdelningen visas som kronor per aktie. Har du exempelvis 1 000 aktier och aktieutdelningen är 5 kr så får du 1 000 x 5 = 5 000 kr.
När kommer aktieutdelningen?
Aktieutdelningen kommer in på ditt konto på utdelningsdagen som vanligtvis infaller tre dagar efter avstämningsdagen.
Hur jämför jag aktieutdelningar?
Direktavkastningen är ett av de viktigaste nyckeltalen när man jämför aktier. Du beräknar den genom att dividera utdelningen med aktiekursen. Du får sedan fram ett värde i procent. En aktie som delar ut 5 kr/aktie med en aktiekurs på 200 kr har alltså en direktavkastning på 5/200=2,5%. Ju högre direktavkastning desto bättre. Men det är viktigt att sätta sig in i företagets verksamhet för att kunna tolka nyckeltalet. Normalt ska ett välskött bolag ge utdelning men det finns undantag. Ett kraftig expanderande bolag kan behöva kapital och kan då sänka eller dra in utdelningen helt.
Ge bort aktieutdelningaktieutdelning utan att betala skatt
Ger man bort sin aktieutdelning till en hjälporganisation så slipper man betala den 30-procentiga utdelningsskatten. En anmälan måste då ske minst en vecka före bolagets bolagsstämma.
Förklaringar till aktieutdelning
- X-datum: Det är dagen då du kan handla aktien utan rätt till aktieutdelning.
- Avstämningsdagen: Dagen då man måste vara registrerad som aktieägare för att få rätt till utdelning.
- Utdelningsdagen: Dagen då utdelningen kommer in på ditt konto.
- Direktavkastning: Nyckeltal för att jämföra utdelningar.
Här kan du se kommande utdelningar på börsen.
Aktieutdelning för privatpersoner
Skattesatsen kan variera mellan 20 och ca 57 % för utdelning.
- Noterade aktier har i regel en skattesats på 30 %.
- För onoterade aktier, som inte kvalificerade, är den 25 %.
- Kvalificerade aktier kan både ha en lägre, 20 %, och högre, upptill 57 %, beroende på utrymmet för det kapitalbeskattade utrymmet (gränsbeloppet).
Se fåmansföretag – 3:12-reglerna.
Som utdelning räknas även återbetalning som sker utan indragning av aktier då aktiekapitalet, reserv- eller överkursfond sätts ned. Så också vid inlösen av kvalificerade aktier. Se inlösenrätter.
För utdelning till personer som inte är bosatta i Sverige ska bolaget betala kupongskatt. Den skatten är 30 %, men oftast nedsatt genom skatteavtal, och påförs i regel inte om mottagaren av utdelningen är ett bolag.
För VPC-registrerade aktier är det de som äger aktierna dagen före bolagsstämman (avstämningsdagen) som ska deklarera för utdelningen. För andra bolag, kupongbolag, knyts skatteplikten till ägandet på dagen för bolagsstämman.
Råd vid aktieutdelning
Kapitalvinst eller utdelning?
Skatteuttaget är 30 % för både utdelning och kapitalvinst. Att välja en kapitalvinst i stället för utdelning, kan innebära en skattefördel, t ex för de som kan kvitta mot aktieförluster. Det kan också vara intressant för personer bosatta utomlands som annars skulle drabbas av kupongskatt. Även utdelning i stället för kapitalvinst kan vara en fördel, t ex vid utflyttning. Om utdelningen ska tillfalla någon annan än ägaren ska utdelningen redovisas av mottagaren. Om utdelningen köpts får i så fall priset räknas av som kostnad för utdelningen, förutsatt att utdelningen är skattepliktig.
Ge bort aktieutdelning
Om utdelning på kvalificerade aktier ges bort, beskattas mottagaren för utdelningen och i inkomstslaget tjänst. Men ger inte rätt till grundavdrag. Givaren får alltså behålla gränsbeloppet. (HFD 2011 ref 24). En sådan gåva kan vara fördelaktig om mottagaren har låga inkomster trots att det inte blir något grundavdrag. Det är möjligt att skänka bort utdelningen, även om det sker till exempelvis skattebefriade välgörenhetsorganisationer, utan att det blir någon utdelningsskatt för givaren. (RÅ 2006 ref 45 och RÅ 2009 ref 68). Gåvan måste ske och mottagaren underrättas innan utdelningen blir disponibel.
Exempel på skattebefriade mottagare är:
- Föreningar för ungdomsverksamhet
- Scoutverksamhet
- Studieförbund
- Folketshusföreningar
- Hembygdsföreningar
- Trossamfund
- Nykterhetsföreningar
- Politiska föreningar
- Invandrarföreningar
- Föreningar för social hjälpverksamhet
- Handikappföreningar
- Konstföreningar
- Musikföreningar
- Idrottsföreningar
Behåll aktieutdelning
Om kvalificerade aktier ges bort exempelvis till barnen, tar gåvotagarna över gränsbeloppen, inklusive sparade belopp. HFD 2011 ref 24. Givaren tjänstebeskattas således för all utdelning. Detta kan vara fördelaktigt om givaren har lägre marginalskatt än gåvotagaren. Det skulle eventuellt också kunna vara intressant i samband med utflyttning eller också kan givaren i sin tur skänka utdelningen till en skattebefriad stiftelse.
Låt bolaget få aktieutdelning
Det går också att skänka utdelningen till ett eget bolag, som då beskattas av bolaget och inte av givaren. Det kan vara ett sätt att tillföra kapital till ett bolag som har kapitalbrist eller underskottsavdrag att utnyttja. SRN 123-09/D, 2009-12-18. Om det är onoterade aktier och därmed näringsbetingade aktier skulle utdelningen kunna vara skattefri för bolaget. Då krävs också att aktierna överlåts. Ett alternativ är att dela upp aktierna i skilda aktieslag och överlåta ett av aktieslagen till bolaget, som också får utdelningen. Därefter kan man lösa in de överlåtna aktierna. HFD 2012 not 32.
VARNING!
Bolagets gåvor dyra för ägaren
Gåvor från eget bolag kan medföra skatt både för bolaget och dess ägare, antingen det görs som en kontantgåva eller att värdepapper överlämnas, då detta kan medföra uttagsbeskattning för bolaget och skatt som vid utdelning för äggen. Däremot inte om ägaren ger bort aktier i bolaget eller utdelning på aktierna. Ägaren kan exempelvis ge bort aktier i bolaget som sedan löses in av gåvotagaren. Betalningen görs av bolaget på i praktiken samma sätt som vid en donation, dock utan skattekonsekvenser. Ett annat alternativ är att ägaren överför en del av sina aktier i bolaget till ett nytt bolag, som sedan ges bort. Det bortgivna bolaget kan därefter skattefritt antingen avyttra aktierna till en anvisad köpare eller begära att få aktierna inlösta.
Ytterligare ett, och förmodligen enklare alternativ, är att ägaren ger bort utdelningen på sina aktier.
Inköpsrätter
Med inköpsrätt avses att aktieinnehavet ger rätt att köpa aktier i annat bolag, t ex aktierna i ett dotterbolag till förmånlig kurs. Det jämställs med utdelning, oavsett om förmånen utnyttjas eller säljs (RSV 1985:18).
§ Skattefritt företräde vid nyemission, RÅ 1994 ref 35
Utdelning för fåmansföretagare
För ägare av kvalificerade aktier i fåmansbolag är skatten på utdelning som lägst 20 % (två tredjedelar tas till beskattning i kapital där skattesatsen är 30 %). Se fåmansföretag – 3:12-reglerna. För onoterade aktier som inte är kvalificerade aktier är i regel skatten 25 % (fem sjättedelar av 30 %).
Aktieutdelning eller lön?
En ägare av ett fåmansföretag kan oftast välja mellan att spara inkomsterna i företaget eller att ta ut resultatet som lön eller utdelning.
§ Inget lönetak för företagsledare i fåmansföretag, RÅ 1971 ref 20, differentierad utdelning, RÅ 2000 ref 56, RÅ 2007 not 129.
Lönealternativet innebär en marginalskatt på mellan ca 30-58 % samt för företaget, arbetsgivaravgifter, i regel på ca 32 % av lönen. Utdelnings- och kapitalvinstalternativet innebär bolagsskatt och efter utdelning med i bästa fall 20 % skatt, som inklusive bolagsskatt ger ett totalt skatteuttag på ca 30 %.
Aktieutdelning för företag
För aktiebolag är utdelning på onoterade aktier, näringsbetingade aktier, skattefri och i annat fall, i regel utdelning på börsnoterade aktier, beskattas utdelningen som vanlig bolagsinkomst.
Läs mer om aktieutdelning här.
