Inkomst av näringsverksamhet, som vid sidan om tjänst och kapital utgör lagens samtliga inkomstslag, och utgörs av verksamhet som bedrivs yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte. För aktiebolag ingår all verksamhet i inkomst av näringsverksamhet. Privatpersoners räkenskapsår är i regel per kalenderår, men kan första året till högst 18 månader.

Näringsverksamhet redovisas av privatpersoner i en och samma näringsverksamhet som antingen är aktiv eller passiv.

näringsverksamhet

Bokföringsmässiga principer

Näringsverksamheten ska redovisas enligt bokföringsmässiga principer, vilket innebär att tillgångar och skulder ska värderas vid bokslutstidpunkten och att inkomster och utgifter ska fördelas på den faktiska perioden.

§ Upplösning av negativ goodwill, RÅ 2011 ref 1, återföring av periodiseringsfond, RÅ 2010 ref 10, överföring av fastigheter till närstående bolag, RÅ 2011 ref 64.

Vidare gäller följande för näringsverksamhet och för privatpersoner (läs mer under de kursiverade orden nedan):
Överskottet fördelas på kapital och näringsverksamhet genom räntefördelning.

Avsättning kan göras till periodiseringsfond respektive expansionsfond.

Anläggnings- respektive omsättningstillgångar

Allt som stadigvarande ska användas i verksamheten, t ex inventarier, maskiner och även fastighet där verksamhet bedrivs, räknas som anläggningstillgång. Tillgångar som köps in för att säljas vidare kallas omsättnings- eller lagertillgångar.

För anläggningstillgångar får man göra årliga avskrivningar. Se värdeminskning.

Omsättningstillgångar får skattemässigt skrivas ned till verkligt värde på bokslutsdagen. Gränsdragningen mellan anläggnings- och lagertillgång kan få stor betydelse i vissa fall, exempelvis beskattas aktieinnehav som räknas som lager, värdepappershandel, på ett annat sätt än aktier som är kapitaltillgångar. Vidare gäller särskilda regler för byggnadsrörelse och handel med fastigheter, sk byggmästarsmitta. Vid arv kan »smittan« överföras på arvtagaren, HFD 2012 ref 37. Se kapitalvinst-aktier, näringsbetingade aktier.

Handel med värdepapper

Privatpersoner som handlar med aktier och värdepapper anses inte driva handel med värdepapper utan all sådan verksamhet redovisas som inkomst av kapital, HFD 2012 not 57. För ett aktiebolag som bedriver »handel med värdepapper«, är tillgångarna omsättningstillgångar och vinster och förluster redovisas på sedvanligt. I annat fall kan förlusterna endast dras mot aktievinster, aktiefållan.

Om ett bolags aktieaffärer betecknas som »handel med värdepapper« eller inte beror på omfattning av affärerna i förhållande till företagets storlek och motivet för verksamheten, exempelvis om det är enbart en förvaltning av kassalikviditeten, samt också hur verksamheten organiseras och genomförs. Enligt skatteverkets tumregel anses en verksamhet vara värdepappershandel om omsättningen är minst ca 6 milj kr och antalet transaktioner överstiger 50, samtidigt som verksamheten har en viss kontinuitet. Gränserna har tolkats i följande rättsfall:

§ RÅ 1986 ref 53, RÅ 2003 ref 49, RÅ 2002 ref 52, RÅ 2003 ref 49, RÅ 1992 not 575, RÅ 1999 not 34, RÅ 2004 not 58, RÅ 2000 not 47, RÅ 2004 ref 71, obligationer, KRS 5/5 2004, 4458-02, fysiska personers värdepappershandel alltid kapital, HFD 2012-11-06, nr 817-12, köp och försäljning av bostadsrätter, KRG 2653-09, tomtrörelse, HFD 2012 not 60.

Nedskrivning

Nedskrivning innebär att företagets tillgångar skrivs ned oftast på grund av att värdet har minskat, exempelvis värdet av ett aktieinnehav. Sådan nedskrivning är inte avdragsgill, såvida det inte är handel med värdepapper. Nedskrivning till verkligt värde av varor som omsätts i företaget, lagertillgångar, är alltså skattemässigt avdragsgill även om förlusten inte är definitiv. Jämför anläggningstillgångar, som får skrivas av genom värdeminskningsavdrag.

Förlust på tillgång som inte är lager- eller omsättningstillgång dras först om den har avyttrats. Det är därför från skattesynpunkt väsentligt att skilja mellan lagertillgångar (omsättningstillgångar) och anläggningstillgångar.

§ Aktier som köpts in som omsättningstillgångar har behållit samma karaktär även sedan bolaget övergått till att vara enbart förvaltande av värdepapper. RÅ 2009 ref 36.

Inkuransavdrag

Varulager värderas antingen efter faktiska anskaffnings- eller återanskaffningspriset. Från anskaffningspriset för varulager får dras schablonmässigt, inkuransavdrag, på 3 %, med undantag för fastigheter och värdepapper. Om det verkliga värdet är lägre än 97 % i stället det värdet. För högre inkuransavdrag krävs att det lämnas en utredning om den faktiska inkuransen. För vissa säsong- och modekänsliga varor är inkuransen oftast högre, däremot finns inte några schablonavdrag.

Vid värdering av pågående arbeten i byggnads-, hantverks- och anläggningsrörelse används 97 % av det samlade anskaffningsvärdet för pågående arbeten till fast pris.

Avslutad näringsverksamhet

Om verksamhet avslutas kan underskott som ännu inte utnyttjats dras av som kapitalförlust med 70 % av den verkliga förlusten i inkomstslaget kapital. Detta kvotavdrag görs året efter avvecklingsåret. Avdraget kan i stället fördelas med valfritt belopp under tre år.

Avdraget förutsätter att verksamheten i sin helhet avslutats och att förlusten är konstaterad och verklig. Avdrag för avvecklad näringsverksamhet i utlandet godtas inte och heller inte om verksamheten drivits i handelsbolag.

Råd för näringsverksamhet

Sälj tillgångarna med vinst i näringsverksamhet

Om en näringsverksamhet med upparbetat underskott ska fortsätta i ett aktiebolag är det oftast bäst att sälja tillgångarna så att det blir en vinst i näringsverksamheten. Den vinsten kan nämligen kvittas till 100 % mot tidigare underskott i näringsverksamheten och inte enbart som allmänt avdrag eller till enbart 70 % som det blir om regeln om s k kvotavdrag ska utnyttjas.

Avdrag i näringsverksamhet?

Exempel på avdrag i näringsverksamhet:

  • Representation,
  • Framtida garantiavgifter,
  • FoU-kostnader
  • Avdrag för organisationskostnader,
  • Avdrag för ersättning till arbetsgivarorganisationer för konfliktkassa

Däremot inte arbetsrättsliga skadestånd.

Vidare medges avdrag i näringsverksamhet för:

  • Utländska skatter
  • Förlust av kontanta medel
  • Lantmäterikostnader
  • Arbetsresor
  • Ökade levnadskostnader
  • Gruppliv- och rese- försäkringar
  • Arbete i den egna bostaden
  • Kostnader för egen bil
  • Utgifter innan verksamheten startar
  • Pensionskostnader

Passiv eller aktiv näringsverksamhet?

Näringsverksamhet i enskild firma kan vara antingen passiv eller aktiv.

Med aktiv näringsverksamhet menas att man i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Detta innebär i regel minst en tredjedels heltid (500 timmar per år) eller att verksamheten i huvudsak baseras på egen arbetskraft.

§ Egen verksamhet på mindre skogsfastighet ansågs som aktiv, RÅ 2002 ref 15.

Den som vid sidan av sin anställning har ett extraknäck som bygger på eget arbete kan alltså få räkna detta som aktiv näringsverksamhet och kan ansöka om F-skatt. Se skattekonto.

Självständig näringsverksamhet i utlandet är alltid passiv näringsverksamhet om den inte bedrivs inom EES-området.

All enskild näringsverksamhet i Sverige slås ihop till en näringsverksamhet, och alla vinster och förluster inom denna näringsverksamhet får där- med kvittas mot varandra. Frågan om det är aktiv eller passiv näringsverksamhet bedöms utifrån den sammanlagda verksamheten.

Uppdelningen på passiv och aktiv näringsverksamhet har betydelse för främst fem faktorer:

  1. Jobbskatteavdrag. Inkomst av aktiv näringsverksamhet ingår i underlaget för jobbskatteavdraget. Särskilt för pensionärer som har inkomst från enskild firma men inte har andra arbetsinkomster är det en fördel att verksamheten är aktiv.
  2. Löneskatten i passiv näringsverksamhet är något lägre än oreducerade egenavgifter, men ger ingen pensionsrätt eller andra sociala för- måner. Löneskatten är 24,26 %. Den som är född 1938 och senare och fyllt 65 år då inkomståret börjar betalar dock enbart 10,21 i egenavgift på aktiv näringsverksamhet. Samma gäller den som haft hel ålderspension hela året även om personen inte fyllt 65 år.
  3. Underskott från nystartad aktiv näringsverksamhet, kan kvittas mot inkomst av tjänst under de första fem verksamhetsåren. Samma krav på aktiv verksamhet gäller vid kvittning för underskott i konstnärlig verksamhet. (se kulturarbete). Se vidare kvittning.
  4. Försäljning. Om ett handelsbolag bedriver passiv näringsverksamhet beskattas försäljningsvinsten vid försäljning av andelarna som kapitalinkomst med 30 procents beskattning. Om andelarna säljs till ett aktiebolag och det är aktiv näringsverksamhet kan i vissa fall vinsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Se vidare handelsbolag.
  5. Grundavdrag. Inkomst av passiv näringsverksamhet ingår inte i underlaget för beräkning av grundavdrag.

Avdragsgill premie

Näringsidkare får dra av för inbetalningar till pensionsförsäkring och IPS i inkomstslaget näringsverksamhet, dock max 35 % av deklarerad inkomst före avdraget. På inbetalda belopp utgår särskild löneskatt på 24,26 %. Kostnaden efter skatt för premien på en pensionsförsäkring är ungefär lika stor oavsett om premien betalas privat, av en firma eller av ett aktiebolag.

Råd för näringsverksamhet

Vänta med aktiebolaget

När man startar en mindre verksamhet med osäker framtid är det ofta lämpligt att börja med enskild näringsverksamhet. Om företaget utvecklas bra kan man byta till aktiebolag, som med 3:12-reglerna ofta har fördelaktigare skatteregler när man tar ut utdelning och säljer företaget (se fåmansföretag – 3:12-reglerna).

Den som driver näringsverksamhet kan skjuta på skatten genom avsättning till expansionsfond och periodiseringsfond om det blir överskott. Vid ombildning till AB kan de skattekrediter som uppstått i firman flyttas in i aktiebolaget.

Driv hobby i bolag

Privatpersoner som har en hobbyliknande verksamhet deklarerar i inkomstslaget tjänst, vilket innebär att underskott inte kan dras av. Om hobbyverksamheten däremot drivs i ett aktiebolag blir den en del av bolagets näringsverksamhet och kan dras av mot bolagets övriga inkomster, såvida det inte ses som ägarens privata kostnader. Se hobby och företagsformer.

Ersättningsfond

För företag och företagare finns fyra olika slag av avsättningar till ersättningsfonder – inventarier, byggnader, djurlager och markanläggningar, som innebär att exempelvis försäkringsersättningar vid brandskador inte blir omedelbart skattepliktiga. Fonden får tas i anspråk för avskrivning av den förvärvade egendomen samt även för reparationskostnader. Det krävs inte några inbetalningar på spärrade konton.