Betygsätt sidan

Ett företag eller en privatperson kan begära sig själv i konkurs. Men även av någon av fordringsägarna (borgenärerna).

Tingsrätten ska sedan avgöra om den som begärts i konkurs (gäldenär) är insolvent och därigenom på obestånd. Med insolvens menas att man inte kan betala sina skulder och att denna oförmåga kan förväntas bli bestående. När ansökan kommer från en borgenär måste borgenären kunna visa obeståndet, exempelvis genom betalningsföreläggande

konkursKonkursen syftar till att skapa en viss ordning för utbetalningar till borgenärer. En konkurs har också följande konsekvenser:
Konkursgäldenären kan inte driva verksamheten vidare och därigenom ådra sig ytterligare skulder.

Konkursgäldenären eller bolaget som gäldenären företräder kan få näringsförbud.

Statlig lönegarantin förutsätter att företaget är försatt i konkurs. Garantin innebär att staten svarar för löner och pensioner till de anställda upp till högst 100 000 kr.

Ett dödsbo med dålig ställning kan också försättas i konkurs. I annat fall riskerar dödsbodelägarna att bli personligt ansvariga för dödsboets skulder.

En konkurs innebär inte att skulderna skrivs av. Konkursgäldenären har alltså kvar obetalda skulder även sedan förvaltaren har avslutat konkursen.

Återvinning

Förvaltaren ska också undersöka om det före konkursen gjorts transaktioner som missgynnat vissa borgenärer. Om så är fallet kan förvaltaren då begära återvinning. Exempelvis får inte en make berika den andre och sedan sätta sig i konkurs.

Råd för konkurs

Bodela före

Trots regeln om återvinning har en make vissa möjligheter att före en konkurs överföra en del av sina tillgångar till andra maken, om detta sker genom bodelning. Tillgång som överlåtits genom bodelning eller gåva kan nämligen inte återvinnas om det, när gåvan eller bodelningen gjordes, fanns möjlighet att betala de förfallna skulderna. Sådana transaktioner får dock inte göras för nära inpå konkursdagen. Tiden mellan transaktionerna och konkursdagen måste vara längre när det gäller affärer med närstående än för affärer med andra.

Gör upp med förvaltaren

Reglerna om återvinning gör att det ibland kan vara sämre att göra en affär strax före konkursen än att den görs av konkursboet. Det kan gälla en verksamhet som konkursgäldenären vill försöka driva vidare i ett annat företag när konkursen har avslutats. Avtalet sker då med konkursförvaltaren som då inte heller kan begära återvinning.

Skattekonsekvenser Avsikten med en konkurs är att konkursgäldenärens verksamhet och tillgångar ska avvecklas så snart som möjligt. Det innebär också att verksamheten drivs vidare i konkursboets namn. Av det skälet ska konkursboet registreras till mervärdesskatt och betala skatter och avgifter för anställd personal. Konkursboet är däremot inte skattskyldigt för själva verksamheten.

Köp ut tillgångarna

När en konkurs är ett faktum försvinner rätten till förlustavdrag för innevarande beskattningsårs underskott. Om man har en stor fordran på ett bolag som vid en konkurs ändå skulle gå förlorad kan det vara ett alternativ att i stället köpa ut tillgångarna och kvitta mot fordran. Detta förutsätter dock att övriga fordringsägare också går med på transaktionen. Ett annat alternativ är att köpa hela bolaget. På så sätt kan man undvika konkurs och behålla värdet av underskotts- och förlustavdrag.

Vid fastighetsöverlåtelse är det konkursgäldenären och inte konkursboet som är skyldig att återföra eventuell avdragen mervärdesskatt för fastigheten. Se även mervärdesskatt.

Aktiebolaget tar ansvaret

Om ett handelsbolag eller enskild firma går i konkurs riskerar företagets ägare att de personliga tillgångarna används för att betala skulderna i konkursen. I ett aktiebolag riskeras däremot i regel inte bolagsägarnas tillgångar. Detta kan vara ett skäl till att välja aktiebolag som företagsform.

Beräkning av kapitalförlust vid försäljning av aktier: Se kapitalförlust – aktier.

Läs mer

Kronofogden