Ett ägarskifte sker ofta genom att företagets eget kapital eller framtida vinster används för att finansiera skiftet. Av det skälet blir ofta ett annat bolag en part i själva avtalet, för att underlätta finansieringen och minska skattebelastningen.

Kapitalet från det köpta bolaget kan flyttas mellan bolagen genom skattefria utdelningar. Framtida vinster i det köpta bolaget kan överföras genom koncernbidrag, exempelvis för att finansiera räntekostnaderna.

Överföringar av det här slaget är delvis kringgärdade av regler, vars syfte är att förhindra missbruk som handel med förlustföretag/underskottsföretag och skalbolag. Se fåmansföretag, underskottsavdrag, koncern, fåmansföretag – 3:12-reglerna, skalbolag och låneförbud.

Ett ägarskifte i ett företag kan ha flera orsaker, som också kan påverka valet av den metod som ska användas:

  1. En delägare ska lösas ut och bolaget ska drivas vidare med övriga delägare.
  2. En ny delägare ska tas in i bolaget.
  3. Två företag ska slås samman.
  4. Ett företag ska delas upp på flera företag.
  5. Utköp av dotterbolag
  6. Ägarna vill ta ut en del värdet i företaget som kapitalvinst. Se kapitalvinst – kvalificerade aktier.

Ett ägarskifte sker ofta genom att företagets eget kapital och/eller framtida vinster används för att finansiera skiftet. Av det skälet blir ofta ett annat bolag en part i själva avtalet, för att underlätta finansieringen och minska skattebelastningen.
Kapitalet från det köpta bolaget kan flyttas mellan bolagen genom skattefria utdelningar. Framtida vinster i det köpta bolaget kan överföras genom koncernbidrag, exempelvis för att finansiera räntekostnaderna.
Överföringar av det här slaget är delvis kringgärdade av regler, vars syfte är att förhindra missbruk som handel med förlustföretag/underskottsföretag och skalbolag. Se fåmansföretag, underskottsavdrag, koncern, kapitalvinst – kvalificerade aktier, skalbolag och låneförbud.

Råd för ägarskifte

Ägarskifte 1 Lösa ut en delägare
AB A ägs av A och B. B ska lösas ut.
Alternativ1: (bilden nedan): A skaffar ett nytt bolag, AB C, som köper B:s aktier i AB A för den avtalade köpeskillingen och A:s aktier i AB A för ett lågt pris. A kan alltså själv bestämma vinsten på sin försäljning och då också påverka skattens storlek. B skattar för den avtalade försäljningen och med högst 100 inkomstbasbelopp av vinsten som tjänst. ½B kan kvarstå med en fordran på AB C i avvaktan på att AB C kan finansiera köpeskillingen, exempelvis genom utdelning eller