Reporäntan hör man väldigt ofta och är ett vanligt begrepp när man till exempel pratar bolån och påverkar hela vår ekonomi, både för privatpersoner och företag. Men hur fungerar den och hur är den styrd? Här kan du läsa om reporäntans innebörd samt dess historia.

reporäntan

Vad är reporäntan?

Reporänta är riksbankens vanligaste styrränta. Den avgör vilken ränta som bankerna betalar vid lån från riksbanken på sju dagar. Den avgör också vilken ränta bankerna betalar när de lånar av varandra och styr till stor del nivån på den rörliga boräntan och bankernas insättningsränta. Se även statslåneränta.

Reporäntan är riksbankens vapen att justera inflationen och styra konjunkturen. Genom att höja räntan kan inflationen bromsas in eftersom bankerna i sin tur kommer höja räntorna. Det gör att färre vill investera och ekonomin saktar in. Det motsatta sker om Riksbanken sänker räntan och bankerna följer med. Då blir det mer attraktivt för investerare att låna pengar och investera i till exempel nya bolag som får fart på ekonomin.

Reporäntans historia

Den här viktiga styrräntan införde man 1994 (tillsammans med inlåningsränta och utlåningsräntan) i Sverige och dessa tre räntor ersatte marginalräntan. Sedan dess har den styrt hur hög ränta bankerna får låna pengar till från Riksbanken.

Hur hög är räntan?

Reporäntan blir justerad sex gånger per år och det är Riksbankens direktion som beslutar om den. Räntan har sedan start varit positiv men sedan 2015 har den varit negativ. I början av 2020 steg till till 0 procent och prognosen är dessutom att den kommer att stiga till ett positivt värde i framtiden igen.

Här kan du läsa mer om reporäntan