Investeringsfonder kan användas av privatpersoner och bolag för sparande av värdepapper, såsom aktier, obligationer, optioner. En fond kan också placera i andra fonder (fond-i-fond). Ett fondbolag svarar för administration, placeringsbeslut mm i den investeringsfond, som ägs av spararna. Investeringsfonden är inte något skattesubjekt varför vinster, utdelningar och räntor är skattefria. I stället beskattas delägarna med en årlig schabloninkomst som är lika med 0,4 % av värdet vid årets ingång.
Det är kapitalinkomst för privatpersoner och näringsinkomst för juridiska personer. I kapitalunderlaget ingår därför inte de fondandelar som förvärvas under året. Andelsägarna beskattas därutöver för eventuell utdelning från fonden och för kapitalvinster när fondandelar avyttras. Vid förlust blir det ett avdrag för kapitalförlusten på samma sätt som vid aktieförluster. Vidare undantas utländska investeringsfonder, inom EES, från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning. Fonden anses inte som bolag varför det kan saknas rätt att räkna av utländska kupongskatter. Se Skv 131 606012- 13/111. Däremot har de omfattats av skatteavtal, trots att de inte behandlats som egna skattesubjekt, HFD 2016 ref 25.
Vinster och förluster på andelar i andra fonder än räntefonder behandlas som aktier. För marknadsnoterade fonder får också schablonregeln användas som alternativ till faktisk anskaffningskostnad. För riktigt gamla fonder, före 1992, finns även övergångsregler. Vidare får kapitalförluster kvittas fullt ut mot vinster på andra sådana fonder eller mot aktiefonder inkl blandfonder (mixfonder) och även delägarrätter, såsom aktier.
Andelar i onoterade fonder kan däremot inte kvittas fullt ut mot marknadsnoterade värdepapper (aktier, fonder). Reglerna är desamma för svenska och utländska fonder och de får användas av både privatpersoner och företag.
Aktiefonder
Aktiefonder innehåller minst 85 % aktier och aktierelaterade värdepapper. Värdepappersfonder som uppfyller EUs direktiv får marknadsföras fritt, till skillnad från specialfonder som behöver Finansinspektionens tillstånd och får marknadsföras bara på den inhemska marknaden. En aktiefond är ett sparalternativ för den som inte själv vill välja aktier. Nackdelen kan vara de årliga avgifter som tas ut för förvaltningen. Den största skattefördelen med att äga aktier via aktiefonder jämfört med att äga aktierna direkt är att fonden kan göra omplaceringar utan skatt. Däremot blir det kapitalvinstskatt för spararen vid byte av aktiefond. Främst av det skälet har det bildats fonder som placerar i olika fonder – fond-i-fond – för att slippa kapitalvinstskatt vid omplaceringar mellan olika fonder och det blir heller ingen kapitalvinstskatt när flera fonder slås ihop till en fond. Se rättsfall nedan.
Det finns aktiefonder som satsar på svenska aktier i en viss bransch eller efter en viss placeringsteori och andra som satsar på aktier från vissa länder.
Blandfonder
Blandfonder (mixfonder, flermarknadsfonder) har både aktier och räntebärande papper – ofta ungefär två tredjedelar aktier och resten i obligationer.
Välgörenhetsfonder
Välgörenhetsfonder satsar en liten del av avkastningen på välgörenhet, som varken beskattas hos fonden eller spararen.
Utlandsfonder
Utlandsfonder med utländska aktier eller räntepapper innebär en viss valutarisk då andelskursen i kronor räknat också påverkas av valutakursen i det land där aktierna eller räntepapperna är noterade. Det är valutan i det land där bolaget noteras som är avgörande och där fonden är noterad.
Nationella fonder
Nationella fonder är en form av investeringsfond (specialfond) som kan anpassas till speciella önskemål, exempelvis placeringar huvudsakligen i enstaka företag. För att få innehålla mer än tio % av andelsvärdet i ett enda aktieslag måste en fond ansöka om att få bli nationell fond. Nationella fonder kan också begränsas till en grupp av personer, t ex anställda vid ett visst företag. Dessa fonder kan också ha en annan riskprofil och även belåna aktieportföljen. Hedgefonder är oftast nationella fonder. Nationella fonder beskattas enligt samma regler som övriga investeringsfonder (RÅ 1996 ref 32).
Börshandlade fonder
Börshandlade fonder (ETF) är indexfonder som kan köpas och säljas på samma sätt som aktier. Kursen sätts efter fondens dagsvärde och man betalar courtage vid köp och försäljning precis som för aktier. Fördelen är att köp och försäljningar kan ske mycket och snabbare, då fonden inte är beroende av några faktiska aktieaffärer och det sker då heller inte någon påverkan på börshandeln. Se råd samt frågor och svar nedan.
Hedgefond
Hedgefond innebär betydande frihet att använda olika placeringsstrategier, varför man bör kontrollera fondens policy. Oftast är målet att ge en ungefär lika stor positiv avkastning oavsett om aktieindex går upp eller ner. Detta åstadkommer de ofta genom att komplettera aktieinnehavet med olika typer av optioner och genom blankning av aktier (säljs utan att man äger dem). En del hedgefonder handlar också med olika typer av räntepapper. Vissa hedgefonder är marknadsnoterade och kan kvittas fullt ut mot vinster och förluster på aktier och aktiefonder.
Räntefonder
Räntefonder är investeringsfonder som innehåller räntebärande papper, antingen obligationer med långa löptider (obligationsfonder) eller sådana med korta löptider som är mindre känsliga för ränteförändringar (penningmarknadsfonder). Om marknadsräntan stiger faller värdet på långa obligationer, och därmed också på långa räntefonder. För den som tror på fallande räntor är det då bättre att ha korta än långa obligationer – alltså korta räntefonder i stället för långa.
Räntefonder har oftast inga medel placerade i aktier eller i utländsk valuta och räknas därför som fordringsrelaterade värdepapper. Avgifterna gör att räntefonder har svårt att ge högre avkastning än vad ett bra bankkonto ger. En svensk räntefond måste i regel ge utdelning varje år. Utdelningen beskattas med 30 %. Räntefonder som är registrerade utomlands, t ex i Luxemburg, behöver inte ge utdelning varje år, utan kan lägga utdelning till värdet. Skatten betalas därför först när fonden säljs vilket är den fördel som bör vägas mot att avgiften brukar vara något högre.
Använd utlandsfond på rätt sätt
Det kan låta riskabelt att satsa på en utlandsfond och kan öka risken men också minska risken om placeringen sker i en stor och global utlandsfond. Vill man ta ökad risk kan man välja ett land som kan förväntas stiga eller om man vill ta mindre risk så kan länder med stabil ekonomi vara alternativet. Välj också välrenommerade fonder som är knutna till de större finansinstituten. Se även placeringsstrategi.
Rättsfall om investeringsfonder
Rättsfall Byte av Sicavfond, RÅ 1992 ref 53, RÅ 1996 ref 73, tillstånd i ett EU-land anses ha skattemässig verkan i Sverige, RÅ 2006 ref 38 och RÅ 2001 not 145) ), hemvistintyg för värdepappersfond, HFD 2016-04-15, nr 2268- 15. Se även Skv 131 296908-16/111.
Frågor och svar om investeringsfonder
Fråga: Kan aktiefonder vara ett bättre alternativ än investeringssparkonto, ISK?
Svar: Ja, då förlustrisken är stor och en förlust på andelar i aktiefond blir avdragsgill som inte är fallet om investeringen görs i ISK. I gengäld är uttagen från ISK helt skattefria till skillnad från aktiefonder där uttagen be- skattas på samma sätt som aktievinster. ISK innebär eget ansvar för placeringarna. Ak- tiefonder belastas däremot med avgifter för förvaltningen.
Fråga: Kan andelsägarna riskera sitt kapital i fonden?
Svar: Ja, fondens värde är bero- ende av de beslut som fattas av fondbolaget och det finnas inte någon insättningsgaranti. Finansinspektionen utövar tillsyn av att kapitalet förvaltas enligt stadgar för fonden. Andelsägarna kan välja att sälja sin andel men har inte någon rätt att på- verka placeringarna.
Fråga: Ska den som bosätter sig i annat land betala schablonskatten för hela året?
Svar: Ja, det ska inte göras någon fördelning av schablonskatten. Se Skatteverkets ställningstagande nr 131 387246-14/111. Den som inte är skattskyldig i Sverige vid ingången av året beskattas inte även om personen bosätter sig i Sverige under året.
Läs mer om investeringsfonder
Investeringssparkonto ISK – Sänk skatten med investeringssparkonton
