Obligationer innefattar bl a statsobligationer, bankcertifikat, statsskuldsväxlar, förlagslån, företagsobligationer, skuldebrev och vinstandelsbevis. Statsskuldsväxlar, bankcertifikat och privatcertifikat ges ut av staten respektive banker med olika löptider. De löper inte med någon ränta och när tiden löpt ut löses de in för det nominella värdet, sk nollkupongare. Till obligation räknas även premieobligationer som innefattar ett visst lotteriinslag. Konvertibler och aktieindexobligationer är en blandning av obligation och aktie.
Även ett skuldebrev mellan privatpersoner är en form av obligation. Från skattesynpunkt kallas de gemensamt för fordringsrätter.
Alla räntor och värdeförändringar på marknadsnoterade obligationer beskattas som inkomst av kapital. Om obligationen inte är noterad begränsas kapitalförlusten till 70 %. Se skuldebrev. Vinster på premieobligationer beskattas dock innan de delas ut.
Bankerna är skyldiga att innehålla preliminär skatt på obligationsräntan som även gäller nollkupongare vid inlösen.
§ Ränta,vid inlösen, där emot inte vid omsättning under löptiden, RÅ 1997 ref 44.
Råd för obligationer
Bra före utlandsflytt
Privatcertifikat med lång löptid och även nollkupongare, är en särskilt bra sparform för dem som föredrar att få flera års ränta först några år framåt i tiden – kanske för att man då har flyttat utomlands och inte har någon annan inkomst att skatta för i Sverige.
Privatobligationer kan vara antingen kupongobligationer, som har årlig avkastning, nollkupongare, som ger ränta för flera år på en gång när obligationen löses in. Nollkupongare ger skattekredit, eftersom skatten betalas för hela innehavstiden först när nollkupongaren löses in.
Förlagslån är konstruerade på samma sätt som nollkupongare, men ges ofta ut direkt av bankerna och har ofta längre löptid.
Om du behåller privatobligationen löptiden ut får du alltid ut det belopp som angetts vid köpet. Säljer du innan dess får du utöver själva avkastningen en kursvinst om marknadsräntan vid försäljningen då ligger lägre – och en kursförlust om marknadsräntan har stigit.
Den kursvinsten eller kursförlusten är större ju längre tid det är kvar av löptiden när privatobligationen säljs.
Statliga Riksgäldskontot
Statliga Riksgäldskontot, som är nollkupongare, har något lägre ränta än övriga. Det beror på att likviditeten är högre (garanterad inlösen när som helst) och att säkerheten anses något bättre än för privatobligationer från övriga kreditinstitut. Företagsobligationer har därför högre ränta.
Ränta som utbetalas på privatobligationer beskattas på samma sätt som ränta från bankkonto och en preliminär skatt på 30 % dras av. Kapitalvinst beskattas som ränteinkomst och förlust beskattas som ränteutgift. Den som köper privatobligationen strax efter en ränteutbetalningsdag och betalar upplupen ränta (räntekompensation) för tiden från denna dag till köpdagen får avdrag för betald räntekompensation. Detta gäller även för investeringsfonder som särnoterar räntan. Realränteobligationer, som ges ut av riksgäldskontoret, är en form av nollkupongare som garanterar en viss realränta. Om vi antar att realräntan är omkring 1 % före skatt har du alltså ca 1 % större köpkraft när du löser in obligationen än vad du hade när du köpte den. Utöver denna realränta, som varierar med marknadsläget, får man vid försäljning en ränta som är lika stor som inflationen och även den delen beskattas som ränta.
