Med hänvisning till reglerna om skatteflykt (generalklausulen), kan Skatteverket få vissa slag av transaktioner skattemässigt underkända. Se även retroaktivitetsförbud.

För att en transaktion ska kunna underkännas med stöd av generalklausulen krävs:

  1. Att transaktionen ingår i ett förfarande som medför en inte oväsentlig skatteförmån för den skattskyldige.
  2. Att skatteförmånen varit det övervägande skälet för affären.
  3. Att transaktionen strider mot lagstiftningens grunder.

Så här har lagen tillämpats inom några olika områden(fallen är inte helt tillämpliga i dag, eftersom lagen skärptes i mitten på 90-talet):

skatteflykt

Vinstbolag, leasing. Skatteplanering genom vinstbolag (RÅ 1990 not 95), partnerleasing (RÅ 1992 ref 21) och fastighetsleasing (RÅ 1989 ref 62) har inte ansetts strida mot skatteflyktsklausulen.

Däremot har den ansetts tillämplig i ett fall som gällde ett kringgående av vinstbolagsreglerna. (RÅ 1989 ref 83)

Handelsbolag

Skatteplanering genom handelsbolag med dubbla avdrag ansågs inte strida mot lagstiftningens grunder. Eftersom den dubbla avdragsrätten sedan länge hade godtagits i praxis. (RÅ 1994 ref 52, RÅ 1995 ref 32-35)

Utdelningsbolag

Det har inte ansetts strida mot lagstiftningens grunder att växla aktieförluster mot utdelningsinkomster, dåmetoden varit känd sedan länge utan att lagstiftaren har ingripit. (RÅ 1994 ref 56, RÅ 1995 not 107, RÅ 1995 not 259). Däremot i ett fall där lättnadsreglerna för skattefri utdelning utnyttjades i kombination med avdragsgill kapitalförlust. (RÅ 1997 ref 63).

Ej heller godtogs ränteavdrag för företag som emitterade ett konvertibelt vinstandelslån till en stiftelse där ägarna till bolaget hade stort inflytande. (RÅ 1998 not 195, RÅ 2001 ref 12)

Skatteflyktig familje- och skatteplanering

Framkallande av kapitalförlust genom försälning till barns bolag, har tidigare underkänts med generalklausulen, men inte när det också funnits annat skäl än skatteskäl. (RÅ 1990 ref 22). Det finns också en regel som säger att avdrag inte medges för förluster som inte är verkliga.

Skatteflyktig flytt av underskott

Ett bolag med betydande underskottsavdrag avsåg att genom aktieägartillskott överföra en del av underskottsavdragen till dotterbolaget i utbyte mot skattepliktiga koncernbidrag. Det har underkänts då skatteförmånen ansågs ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. (RÅ 1989 ref 31, RÅ 2000 ref 21).

Så blev det också i ett fall där ett underskottsföretag inför en försäljning av företaget omstämplat aktierna i syfte att bestämmande inflytande inte skulle uppkomma efter en ägarförändring. (KRS 8757-02). Däremot har koncernbidrag medgetts trots att beloppet återfördes till givaren som villkorat aktieägartillskott i ett fall som dock inte gällde överföring av underskottsavdrag. (RÅ 2004 not 122).

Skattflyktigt koncernbidrag

Koncernbidrag har vägrats med stöd av skatteflyktslagen vid ett förfarande som gick ut på att under en begränsad tid upprätthålla ett 90-procentigt ägande. [RÅ 2006 not 93, SKV rättsfallsprotokoll nr 19/06] Det blev samma bedömning i ett fall där ägandet hade kompletterats med ett aktieägaravtal. [RÅ 2007 not 65, mål nr 6444-06, SKV rättsfallsprotokoll nr 11/07] (RÅ 2006 not 89). ½I ett annat fall hade ägandet fördelats på aktier med olika röstvärde för möjliggöra koncernbidrag och samtidigt undvika att ägarmajoriteten i bolaget ändrades. Även detta sågs som skatteflykt och domstolen ansåg att avsikten med resultatutjämning med koncernbidrag var att det skulle ske inom en renodlad koncern. (RÅ 2002 ref 24).

Ej skatteflyktig skatteplanering

Fördelning av anskaffningsutgift mellan aktier och konvertibler vid skatteupplägg underkändes inte. (RÅ 1995 ref 84).

Den har ej heller ansetts tillämplig när två delägare avstod från utfästa ålderspensioner inför försäljning av bolaget. (RÅ 1987 ref 131).

Aktiebolag

Ett svenskt aktiebolag lånade stora summor, som sedan lånades ut till ett irländskt bolag. På så sätt kunde det svenska bolaget få räntefria utdelningar som i stort sett svarade mot ränteavdragen i det svenska bolaget. (RÅ 1994 ref 56).

Kommun

En kommun lånade ut stora summor till egna energibolag som fick avdrag för räntekostnaderna. Domstolen hänvisade till att lånen var affärsmässigt motiverade. Att kommunen inte betalade skatt på ränteintäkterna saknade uppenbarligen betydelse. (RÅ 2001 ref 79). En liknande situation var det för ett investmentföretag som också fick ränteavdraget godkänt. (RÅ 2007 ref 85). Reglerna har ändrats som en konsekvenserna av rättsfallet. Ränteavdrag godtas inte om lånet har uppkommit mellan företag i intressegemenskap vid förvärv av delägarrätter samt att ränteinkomsten beskattas med en längre procentsats än 10 procent. Se räntesnurror samt också http://www.regeringen.se/sb/d/7178/fromdepartment/1468/pressitem/109726#anc109726

Kommanditbolag

I ett annat fall skulle ett kommanditbolag som ägdes av aktiebolag överföra aktierna för underpris till ett annat och närstående aktiebolag. Det blev inte någon inkomstbeskattning och heller inte påverkades det skattemässiga anskaffningsvärdet på kommanditbolagsandelarna. Om andelarna sedan avyttras blir det ett avdragsgillt underskott. Det har inte ansetts strida mot skatteflyktsklausulen. [SRN,SKV rättsfallsprotokoll nr 26/06] rättsfallsprotokoll nr 26/06]Reglerna har ändrats fr o m 18 april 2008, och därmed försvinner den här möjligheten till skatteplanering. (prop 2008/09:37) http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/29/61/b4b903bd.pdf

  • Ej skatteflykt. Räntefritt studielån. (RÅ 1985 1:68).
  • Skogsavdrag. (RÅ 1985 1:13).
  • Köp och återköp av jordbruk. (RÅ 1984 not 189).

Försäljning via bolag, där säljaren sålde en fastighet till sitt bolag som sedan sålde fastigheten vidare till högre pris. Vinsten överfördes alltså i praktiken till bolaget. Det ansågs inte innebära någon skatteförmån, varför generalklausulen heller inte blev tillämplig. (RÅ 1990 ref 11)

I samband med förestående försäljning av aktierna i ett fåmansbolag skulle ägarna avstå från tidigare utfästa ålderspensioner. På så sätt kunde de få ett högre pris för aktierna. Det ansågs inte som skatteflykt. (RÅ 1987 ref 131)

Övriga rättsfall kring generalklausul och skatteflykt

  • RÅ 2010 ref 51 · Kapitalvinst vid avyttring av aktier i ett bolag har med stöd av skatteflyktslagen beskattats hos den som arbetat i bolaget när aktierna sålts av ett annat bolag vars aktier var tillgångar i en av den anställde ägd utländsk kapitalförsäkring.
  • RÅ 2009 ref 31 · Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig på ett förfarande med upprepade interna överlåtelser av aktier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009 not 201 ·Vid omstrukturering inom koncern fick koncernbidrag inte dras av till den del det medförde underskott hos givaren
  • RÅ 2009 not 171 · Omvänd fusion innebar att vid beräkning av det belopp som då skulle tas upp som inkomst av tjänst fick beaktas den tjänstebeskattade kapitalvinst som uppkommit vi den tidigare avyttringen; Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig
  • RÅ 2009 not 88 · Skatteflyktslagen ansågs tillämplig på ett förfarande som innebar att fastigheter först avyttrades till handelsbolag genom en koncernintern underprisöverlåtelse varefter andelarna i handelsbolagen avyttrades externt

Övriga rättsfall kring generalklausul och skatteflykt

  • RÅ 2008 not 94 · Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig – när, inom ramen för upplösningen av en s.k. trust där äganderätten till de tillgångar som förvaltades av trusten tillkom den skattskyldige, tillgångarnas anskaffningsutgift höjdes på grund av att de såldes och köptes tillbaka före upplösningen (förhandsbesked); Förhandsbesked, skatter – inkomstskatt – beskattningskonsekvenser vid upplösning av en s.k. trust när en anställd enligt ett […]
  • RÅ 2007 ref 85 · Avdrag för ränta som ett dotterbolag till ett investmentbolag betalar till investmentbolaget och som finansieras med koncernbidrag har inte kunnat vägras med stöd av lagen mot skatteflykt. Inkomsttaxering 1997-1999.
  • RÅ 2007 ref 84 · Avdrag för ränta har inte kunnat vägras med stöd av 1995 års skatteflyktslag då skulden uppkommit före lagens ikraftträdande. Inkomsttaxering 1996. .
  • RÅ 2007 ref 52 ·Skatteflyktslagen ansågs tillämplig när två bolag avtalat att ett av dem vid bildande av ett nytt gemensamt ägt bolag i syfte bl.a. att öppna möjlighet att lämna koncernbidrag skulle komma att äga mer än 90 procent av aktierna men ha knappt 65 procent av rösterna och där beslut i övergripande frågor normalt skulle fattas i enighet (förhandsbesked)
  • RÅ 2006 not 89 ·Skatteflyktslagen ansågs tillämplig när de två delägarna i ett aktiebolag avtalat att ägarförhållandena i bolaget skulle ordnas så att en av dem fick behålla koncernbidragsrätt men samverkan dem emellan i övrigt skulle ske på lika villkor