Kyrkoavgiften (även kallad kyrkoskatten) drar Skatteverket automatiskt från din skattsedel om du är medlem i Svenska kyrkan. Avgiften betalar dom sedan ut till ditt trossamfund. Även medlemskap i andra trossamfund kan bli administrerad genom skattsedeln. Det är frivilligt att vara medlem i ett trossamfund så avgiften är inte obligatorisk, men den så kallade begravningsavgiften måste alla betala.
Vad är kyrkoavgiften?
Kyrkoavgiften är en avgift du betalar om du är medlem i Svenska kyrkan men som hanteras som en skatt. Avgiften går bland annat till att hålla kyrkans verksamheter igång men den största delen (ca 25%) går åt till att förvalta byggnaderna. Begravningsavgiften är nuförtiden redovisad separat och är en obligatorisk avgift, vilken täcker de faktiska kostnaderna för begravningsväsendet. Själva kyrkoavgiften slipper du betala om du går ur Svenska kyrkan.
Även avgifter till andra trossamfund kan debiteras via skatteverket. Det kan till exempel vara avgifter till Frälsningsarmén, Missionskyrkan eller muslimska och katolska trossamfund. Även här är det själva samfunden som själva bestämmer storleken på avgiften.
Datumet 1 november är avgörande för både kyrkoavgiften och begravningsavgiften. Det är den kommun och det trossamfund som du tillhör vid det datumet som avgör hur och om du ska betala avgifterna. Går du alltså ur Svenska kyrkan före 1 november behöver du inte betala avgiften för nästa år. Men hinner du inte gå ur så kommer avgiften att dras från dina inkomster under hela nästa år.
Så hög är avgiften
Kyrkoavgiften och medlemsavgiften till andra trossamfund bestämmer respektive samfund. Den är vanligtvis runt 1% av lönen. Storleken på begravningsavgiften beror vilken kommun du är folkbokförd i. I de flesta kommuner är det kyrkan som är ansvarig för begravningar men i Stockholm och Tranås är det kommunen som är ansvarig.
