Betygsätt sidan

Omstridda regler 3:12-reglerna, som rör skatten på utdelning i fåmansföretag, har kritiserats. Exempelvis genom att kraftigt gynna tjänsteföretag med många anställda. Delägarna har kunnat beräkna höga gränsbelopp för utdelningar med lägsta skattesats, 20 %.

Stora skillnader

Skatten på utdelning och kapitalvinst på sådana aktier, kvalificerade aktier, kan variera från som lägst 20 % – om inkomsten ska påföras samma skattesats som för lön – till som mest cirka 58 %. Om aktierna inte är kvalificerade är skatteuttaget 25 %. Schablonmetoden, som innebär att alltid minst 20 % av försäljningspriset får räknas som anskaffningsutgift, kan inte användas. Det kan därför finnas både för- och nackdelar med att få aktierna bedömda som kvalificerade. Gränsbeloppet för den lägsta skattesatsen, 20 %, beräknas antingen schablonmässigt (förenklingsregeln) eller som ett belopp baserat på ett kapital- och löneunderlag.

3:12-reglernaSambeskattning

Om flera familjemedlemmar tillsammans säljer aktier på detta sätt beskattas alla med marginalskatten för familjemedlemmen med högst marginalskatt när det gäller tjänstedelen.

Takbelopp

Det finns takbelopp för hur stort belopp som kan beskattas med den höga skattesatsen (tjänst). Takbeloppet för kapitalvinst är 100 inkomstbasbelopp, som gäller per företag och delägare, inklusive närstående, och under en femårsperiod. Vid utdelning är takbeloppet 90 inkomstbasbelopp, och gäller per år och delägare, inklusive närstående.

Kvalificerade aktier?

Aktier är kvalificerade om ägare, eller närstående, under de senaste fem åren varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Även om det upphör att vara fåmansföretag räknas aktierna som kvalificerade under fem år därefter. Aktierna är inte kvalificerade om fåmansföretaget ägs till minst 30 % av personer som varken är närstående eller verksamma i företaget. Se även kvalificerade aktier.

Aktierna är även kvalificerade om ägare, eller närstående, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Så också om du, eller närstående, varit verksam i ett annat fåmansföretag i vilket bolaget äger aktier. Om ägaren av ett aktiebolag är verksam i ett kommanditbolag i vilket aktiebolaget är delägare, blir aktierna också kvalificerade, även om aktiebolaget inte har någon annan verksamhet.

Råd för 3:12-reglerna

Låt utomstående äga

Om utomstående äger – direkt eller indirekt – minst 30 % i företaget blir aktierna inte kvalificerade, såvida det inte finns särskilda skäl emot. Med utomstående avses delägare som inte är verksamma i företaget eller är närstående till personer som är verksamma i företaget. Det utomstående ägandet ska gälla vid beskattningstidpunkten, SRN 121-09, och i regel under de närmast föregående fem åren, HFD 2012 not 52. Ett alternativ är att utomstående tecknar 30 % av företaget i form av inlösenbara aktier, som kan inlösas av bolaget inför en framtida försäljning. Ett annat alternativ är en utomstående äger röstsvagare aktier, vilket gör att det utomstående ägandet inte får för stort inflytande på verksamheten.

Avveckla och vila i fem år

För den som har arbetat upp ett större beskattat kapital i ett bolag kan det vara en fördel att aktierna inte längre anses som kvalificerade, då kapitalet kan tas till 25 procents skatt. Fem år efter det att ägaren avslutat sin verksamhet i bolaget upphör aktierna att vara kvalificerade. Dock kan det ha betydelse om bolaget har överfört verksamhet till ett annat bolag där ägaren är eller kommer att vara verksam. Om inte, kan aktierna inte längre vara kvalificerade efter fem år. SRN 2012-10-26, dnr 56-12/D.

Avveckla och fortsätt, men på rätt sätt Aktierna kan bli kvalificerade, ”smittas”, av att ägaren är verksam i annat företag som som bedriver samma eller likartad verksamhet, men då krävs också att det verksamhet har överförts. Det går i regel heller inte att lägga ned det ena bolaget och starta i ett nytt bolag med samma verksamhet. (RÅ 2010 ref 11, HFD 2011 ref 75). Aktierna kan ändå räknas som kvalificerade. Däremot inte om ägaren fortsätter med sin verksamhet, men då endast som anställd i ett bolag som ägs av utomstående eller om ägaren fortsätter, men då i en helt annan verksamhet (HFD 2012 ref 67 och HFD 2013 ref 35). Ett annat alternativ är att ägaren fortsätter, men då i enskild firma. Inte heller smittas aktierna om ägaren enbart ägnar sig åt kapitalförvaltning, såvida inte bolagets verksamhet har varit värdepappersförvaltning (RÅ 2009 not 68).

Exempel på hur 3:12-reglerna har tillämpats:

§ Utomstående behöver inte ha varat under hela fem­ årsperioden, RÅ 2001 ref 37, RÅ 2007 not 2, utomstå­ enderegeln vid indirekt ägande, RÅ 2009 not 154, RÅ 2010 ref 11, RÅ 2004 ref 124, HFD2013 ref 11, verksam i betydande omfattning, RÅ 1999 not 87, RÅ 2000 not 164, RÅ 2002 ref 21, fastighetsförvaltning, HFD 2013 ref 11, utomståenderegeln om aktive delägaren äger lageraktier, RÅ 2009 ref 53, särskilda skäl mot att tillämpa utomstå­ enderegeln? HFD 2012 not 25, verksami dotterbolag, RÅ 2005 ref 25, jfr RÅ 2000 ref 5, överföring av verksamhet, RÅ 1997 ref 48, RÅ 1999 ref 28, RÅ 2005 ref 3, HFD 2012 ref 67, HFD 2013 ref 35. Se även Skv 2013­06­13, 131 360656­13/111

Råd för 3:12-reglerna

Blanda inte in gamla bolaget

Om bolagets verksamhet fortsätts i eller tillgångar över till nytt bolag, blir även dessa aktier kvalificerade även om det finns utomstående delägare som annars skulle ha inneburit att aktierna inte skulle ha vara kvalificerade. Det är därför viktigt att det inte förs över tillgångar från den gamla verksamheten och heller inte att kapital därifrån används i den nya verksamheten. Exempelvis menas med ”samma eller likartad verksamhet” sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag och där verksamheten ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten (RÅ 1999 ref. 28, RÅ 2010 ref. 11 samt HFD 2011 ref. 75 och HFD 2013 ref. 35). Se även SRN 2013-09-20, dnr 56-13/D.

Använd ett holdingbolag

I rättsfallet RÅ 2010 ref 11 ställdes också frågan om en situation där aktierna i det enbart förvaltande bolaget överfördes på ett nytt holdingbolag ägt av samma personer, och om även aktierna i detta holdingbolag var kvalificerade. Skatterättsnämnden ansåg inte att detta stred mot skatteflyktsklausulen och därmed bör det gå att uppfylla kraven för 25-procentsbeskattning om man blandar in ett extra bolag i transaktionerna

Hur aktiv får förvaltningen vara? Även om den egentliga verksamheten i bolaget har avvecklats kan ägaren anses som verksam genom en aktiv förvaltning av bolagets kapital. Av det skälet brukar rekommenderas att pengarna förvaltas diskretionärt av någon utomstående eller att kapitalet förvaltas i långsiktiga placeringar.

§ Bolagets ägare gjorde mellan 17 och 52 transaktioner under varje räkenskapsår med ett kapital på 7,5 milj kr, RÅ 2002 ref 21, RÅ 2007 ref 15, RÅ 2007 not 37, RÅ 2004 not 162, RÅ 2004 not 162, fastighetsförvaltning, HFD 2013 ref 11.

Råd för 3:12-reglerna

Bli av med kvalificeringen

Aktierna kan också göras icke kvalificerade på detta sätt:

P, som bedriver verksamhet i bolag A, vill sälja och skaffar därför två nya bolag, B och C, där C är helägt av B. Verksamheten från bolag A förs nu över till bolag C, som bolag B sedan säljer och den skattefria vinsten finns då i bolag B, som P sedan kan sälja med vinst som beskattas med 25 %, då aktierna inte är eller har varit kvalificerade. (RÅ 2005 ref 3) Det är oklart om skatteflyktsregeln blir tillämplig. Transaktionerna bör därför inte ske nära anslutning till varandra. RÅ 2009 ref 31, HFD 2010 ref 11. Se intern aktieöverlåtelse. Se även HFD 2013-11-18, 4061-13.

KVALIFICERADE AKTIER, skatt på vinst/utdelning

Upp till gränsbeloppet, 20 %.
Belopp över gränsbeloppet, men högst 100 inkomstbasbelopp (kapitalvinst) resp 90 inkomstbasbelopp (utdelning) = tjänst, max cirka 57 %.
Belopp därutöver, 30 %.

Indirekt ägande av noterade aktier

Onoterade aktier är alla aktier som inte är marknadsnoterade (börsnoterade aktier, aktier på O-listan, NGM-listan etc). För aktiebolag anses onoterade aktier i regel som näringsbetingade aktier och vinster och utdelningar är då skattefria och i gengäld är eventuell förlust inte avdragsgill. Se dock skalbolag.

Enligt en specialregel är dock är dock utdelning på aktierna i ett onoterat bolag som äger marknadsnoterade aktier (förbjudna innehav) representerande minst 10 %, är skattesatsen 30 och inte 25 %, vilket fr o m 2014 även gäller för kapitalvinst. Jfr HFD 2012 not 48.

Råd för 3:12-reglerna

Sälj i flera steg

Reglerna för näringsbetingade aktier kan användas för att sänka skatten vid försäljning av aktierna i ett fåmansföretag.

NN äger AB1, där han är verksam och aktierna är därför kvalificerade. NN skaffar två nya bolag AB2 och AB3. NN säljer AB1 för ett lågt pris till AB2, som därefter säljer AB1 skattefritt vidare för marknadsvärde till en slutlig köpare. NN säljer därefter för lågt pris AB2 till AB3. NN kan då hävda att aktierna i AB2 inte är längre är kvalificerade då han varken har varit verksam i AB2 eller AB3. Utdelning och vinst skulle då beskattas med endast 25 %.

Liknande transaktioner har bedömts som skatteflykt och strida mot generalklausulen. (RA 2009 ref 31. KRS 3138-10). För att detta ska godtas och inte stoppas med reglerna om genomsyn eller generalklausulen gäller det att dessa transaktioner görs med stort tidsmellanrum, helst under två räkenskapsår. Den sista transaktionen får heller inte vara uppgjord när den första görs.

Onoterade aktier bra i bolag

För en fåmansbolagsägare som funderar på att investera i onoterade aktier i t ex ett riskkapitalbolag finns det fördelar med att låta ett bolag köpa de onoterade aktierna, eftersom de aktierna i regel räknas som näringsbetingade aktier. Om dessa aktier säljs är vinsten fri från bolagsskatt, men beskattas när pengarna tas ut ur bolaget. Säljs de onoterade aktierna med förlust blir det inget avdrag.

En fåmansföretagare med hög total lönesumma i företaget kan ofta ta ut hela den beskattade vinsten med 20 procents skatt, antingen som utdelning eller när bolaget säljs. Om bolaget sålt onoterade aktier med vinst blir därmed den totala skatten för företagaren i praktiken endast 20 % av vinsten, lägre än om han ägt de onoterade aktierna privat. Men om det gäller stora förluster som orsakar bolaget en stor total förlust kan den totala bolagsförlusten dras av om fåmansbolaget säljs.

Gränsbeloppet

Ägare av kvalificerade aktier ska årligen räkna fram ett gränsbelopp, som är utdelning eller kapitalvinst som kan tas ut med den lägsta skattesatsen,. 20 %. Vad som inte utnyttjas får användas följande år. Gränsbeloppet kan beräknas antingen enligt förenklingsregeln eller reglerna för kapital- respektive löneunderlaget. Fr o m 2014 gäller nya regler för rätten att utnyttja löneunderlaget. Se nedan.

Råd för 3:12-reglerna

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln innebär ett årligt gränsbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp. IBB. Beloppet gäller för ett företag och fördelas lika på samtliga aktier. Förenklingsregeln kan bara användas på ett företag varje år.

Kapitalunderlaget

Statslåneräntan plus 9 procentenheter multiplicerat med anskaffningskostnaden för aktierna samt insatt kapital. Men inte tillskott som har gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Vid nybildning eller nyemission anses aktierna anskaffade vid själva bildandet respektive tilldelningen förutsatt att det senare blir en registrering.

Löneunderlaget utöver kapitalunderlaget

får viss andel av bolagets totala löneutbetalning (inklusive ägarnas löner) inräknas i gränsbeloppet. T o m 2013 får under vissa förutsättningar. Se nedan. 25 % av lönesumman räknas in plus ytterligare 25 % på lönesumman över 60 inkomstbasbelopp. Fr o m 2014 får istället 50 % av lönesumman räknas till löneunderlaget men med delvis nya förutsättningar, se nedan.

§ Löneunderlag kan förvärvas genom arv. RÅ 2007 ref 81, även lön till utlandsbosatta som betalar Sink­skatt, skatteverket 2010­03­01, om aktierna förvärvats under året får i löneunderlaget även ingå tid dessförinnan, SKV ställningstagande, 2012­08­26.

Råd för 3:12-reglerna

Förbättrat löneunderlag

Fr o m 2014 innebär lönesummeregeln att 50 % av företagets lönesumman får räknas in i gränsbeloppet, dock högst
50 gånger ägarens (eller närståendes) kontanta ersättning från företag. Det krävs liksom tidigare att egna löneuttag är av viss storlek och dessutom, som är nytt, att kapitalandelen är minst 4 %.

Krav på minimilön

Lönesummeregeln förutsätter ägaren, eller närstående, året innan tagit ut en viss minimilön från företaget, exkl eventuella förmåner såsom bilförmån. Minst 6 inkomstbasbelopp plus 5 % av lönesumman eller minst 10 inkomstbasbelopp (9,6 inkomstbasbelopp fr o m år 2016). Om man missar lönekravet med en enda krona, förlorar man hela förmånen av att utnyttja löneunderlaget vid beräkningen av gränsbeloppet. Det högsta kravet, 10 inkomstbasbelopp, uppnås så snart företagets lönesumma uppgår till ca 4,5 mkr eller mer. Se snabbfakta. och driva-eget.se/3:12-tabell.

Spara utdelningen

Bolagets ägare kan välja mellan att ta ut utdelningen direkt och betala
20 % i skatt eller spara motsvarande belopp och ta ut det med samma skatt den dag som bolagets aktier säljs.

GRÄNSBELOPPET – kapitalregeln Kapitalunderlaget × (statslåneräntan 30 nov + 9 %) Sparad utdelning × (statslåneräntan 30 nov + 3 %) Konvertibler × (statslåneräntan + 1 %)

Utdelningsutrymme

GRÄNSBELOPPET – lönesummeregeln

Villkor: Eget löneuttag, eller närståendes, ska vara minst antingen (6 IBB + 5 % av LS) eller 10 IBB.

Till och med 2013

Utdelningsutrymmet: 0,25 × LS+0,25 × (LS–60 IBB)

Från och med 2014

Utdelningsutrymmet: 0,50 × LS (högst 50 ggr egna löneuttag)

LS = företagets lönesumma året innan IBB = årets inkomstbasbelopp

Råd för 3:12-reglerna

Kapitalandelskravet – ett mångfaldsproblem

Kapitalandelskravet innebär att antalet delägare som kan nyttja lönesummeregeln är begränsat, högst 25 personer om ägandet är jämnt fördelat. Ett sätt öka antalet är att använda ett dotterbolag där verksamheten bedrivs och också de anställda. Exempelvis kan 25 personer äga 4 % vardera i moderbolaget som i sin tur äger 51 % i dotterbolag. De finns det alltså utrymme för ytterligare delägare som då äger de resterande 49 procenten. Det innebär alltså ytterligare 12 personer eller sammanlagt 37 personer med vardera lika ägande.

Ett annat alternativ för större företag med många anställda och delägare är att dela upp verksamheten på flera bolag, exempelvis regionalt eller på olika verksamheter. Det kan gälla företag som bedrivs på ett flertal olika orter. Viss samordning av företagen kan sannolikt ske. Exempelvis marknadsföring, upphandling och utbildning. För advokater och revisorer kan sådan samordning vara svår att uppnå.

P-försäkringen går utanför

I lönebeloppet för fåmansföretagaren eller dennes närstående ska inte eventuellt avdrag för pensionsförsäkring räknas bort. I detta sammanhang kan det alltså vara förmånligt att ha pensionsförsäkring. Detta kan också betyda att man ibland kan uppfylla lönekravet utan att betala högsta marginalskatt.

Hög lön till rätt person

För att kunna utnyttja löneunderlaget räcker det med att lönekravet uppfylls av endast en person inom närståendekretsen och som heller inte behöver vara aktieägare. Huvudägaren behöver därmed inte ta ut någon lön om någon närstående arbetar i företaget och uppfyller lönekravet, t ex barn, syskon eller svärson. Det är inte något som hindrar att det från år till år är olika personer inom närståendekretsen som är den som uppfyller lönekravet.

Om ingen i familjen vanligtvis brukar ha en så hög årslön som nu kommer att krävas för att uppnå lönekravet är det därför klokt att fundera över vem inom familjen som ska uppfylla lönekravet. Det kan exempelvis väljas med tanke på möjligheten att få rätt till högsta möjliga ersättning från föräldraförsäkringen. Eller få störst nytta av maximal pensionsgrundande inkomst.

Råd för 3:12-reglerna

Koncernbolag ger fördel

När utrymmet för utdelning på grund av de anställdas löner ska beräknas, får man ta med löner även i dotterbolag. Detta är en ny faktor att ta hänsyn till när man funderar över hur en företagsgrupp ska vara organiserad. Ju fler bolag som ingår i en och samma koncern desto större blir löneunderlaget. Att äga flera bolag genom ett och samma moderbolag kan därför vara en fördel jämfört med att bolagen ägs var för sig. Trots att bolagen ägs av i huvudsak samma personer.

Anställ företagets konsulter

Lönesummeregeln ska stimulera företag att anställa, vilket också innebär att det kan vara fördelaktigt att anställa i stället för att betala till ett konsultföretag för att utföra samma arbete. Ett sätt kan också vara att en del av de anställda får ingå i ett eget dotterbolag som på sikt kan överlåtas antingen externt eller till de anställda.

Kontantlön bättre än förmån

Det är bara kontanta årslöner som får tas med när man beräknar lönekravet, dvs hur mycket som måste tas ut som lön för att få använda lönesummeregeln. Värdet av skattepliktiga förmåner, exempelvis en bilförmån, får inte räknas in. Den som ändå vill räkna med förmånen i den årslön som ska vara underlag för lönekravet, kan då i stället öka den kontanta lönen med förmånens värde. I gengäld betalar den anställde samma belopp till företaget. Företaget får då dra av vad förmånshavaren har betalat till företaget för förmånen när förmånsvärdet beräknas.

Råd för 3:12-reglerna

Samarbeta om takbeloppet

Taket innebär att högst 100 inkomstbasbelopp tas upp som inkomst av tjänst. Taket räknas per företag och för en period om fem år och för samtliga inom en närståendekrets. Personer inom en och samma närståendekrets kan därför gå samman genom att skaffa ett gemensamt moderbolag för sina respektive bolag. Var och en kan driva sin verksamhet i respektive dotterbolag. Genom att ha olika aktieslag i det gemensamma moderbolaget kan ägarna rätt fördela överskottet från sina respektive dotterbolag. Metoden kan underkännas om det inte finns godtagbara skäl till uppdelningen. Exempelvis som ett led i ett generationsskifte.

Begär ackumulerad inkomst

Ett sätt att få ned skatten på den del av vinsten, som ska beskattas som tjänst, är att begära ackumulerad inkomst, för att på det sättet komma under skiktgränsen för statlig skatt för ett så stort belopp som möjligt. Inkomsten får då delas upp på det antal år som företaget drivits, dock högst tio.

Det är också möjligt att få ett högre pensionspremieavdrag efter ansökan hos skatteverket. Tjänstebeskattad kapitalvinst är varken pensions- eller sjukpenninggrundande. Det blir i gengäld inte några avgifter.

Höj kapitalunderlaget

Genom att emittera nya aktier, förslagsvis inlösenbara aktier, kan den kapitalbeskattade utdelningen ökas med statslåneräntan plus nio procentenheter på det beloppet. Tillskottet kan också ske i form av ovillkorat aktieägartillskott. Se även investeraravdrag.

Om du lånar pengar för att finansiera ett sådant aktieägartillskott får du ränteavdrag med 30-procentig avdragseffekt. Medan skatten på det ökade utdelningsutrymmet på grund av kapitaltillskottet bara blir 20 %.

Återbetalning kan ske genom beslut på bolagsstämma om inlösen av aktierna eller beslut om nedsättning av aktiekapitalet. Sådan återbetalning är skattefri, då det motsvarar vad som faktiskt tidigare har tillskjutits. Det krävs att kapitalet tillskjuts varaktigt och i praktiken torde det innebära minst två år. Däremot är det inte något krav på vad kapitalet ska användas till. Exempelvis kan kapitalet användas i verksamhet som enbart bedriver kapitalförvaltning.

Råd för 3:12-reglerna

Spetsa med investeraravdraget

Kostnaden för att förvärva, exempelvis genom emission, kan förutom att ge utrymme för lägre skatt genom kapitalunderlaget, också ge ett investeravdrag på 30 %. Det finns särskilda villkor som måste uppfyllas och man får heller inte plocka ut exempelvis utdelning under en femårsperiod. Däremot kommer gränsbeloppet att räknas årligen på vanligt sätt vilket också innebär årlig uppräkning.

Flerdubbla schablonavdraget

Ett sätt att utnyttja förenklingsregeln på bästa sätt är genom att dela upp ägandet av aktierna i ett fåmansföretag på flera bolag, som då ska ägs av olika personer, exempelvis personer inom en samma familj eller av andra närstående personer. På så sätt kan vinsterna (kapitalet) delas ut skattefritt till respektive ägarbolag och varje ägare kan utnyttja förenklingsregeln. En person kan endast använda förenklingsregeln i ett bolag samma år. På så sätt kan familjen flerfaldiga schablonregeln och få ut en större del av kapitalet till lägsta möjliga kapitalskatt.

Skaffa extra löneunderlag

Företag X med stort löneunderlag och låg lönsamhet kan ha anledning att ta över företag Y med omvänd situation. Ägaren av Y apporterar då sina aktier i Y i utbyte mot nya B-aktier i X. Löneunderlaget får fördelas på samtliga aktier och även B-aktierna. Utdelning kan sedan lämnas på B-aktierna och ägaren av B-aktierna kan på detta sätt få del av löneunderlaget som kommer från företaget X och som den ägaren inte har kunnat utnyttja fullt. Fördelningen mellan ägarna kan justeras genom att utdelningen differentieras mellan de ursprungliga aktierna i företag X och de nyemitterade B-aktierna. (SRN 2009- 12-10, dnr 47-09/D).

Flera företag kan gå samman i ett gemensamt personalbolag som kan drivas i ett handels- eller kommanditbolag, i vilket företagen äger andelar. Kostnaderna för det gemensamma personalbolaget fördelas på delägarbolagen och kvittas mot den övriga verksamheten. Genom att fördela vinsten från personalbolaget kan delägarna utnyttja löneunderlaget på ett bättre sätt än om personalen skulle ha varit anställd i respektive delägarbolag. Löneunderlaget kommer förmodligen att kunna fördelas efter ägarnas bolags- och vinstdelningsavtal.

Råd för 3:12-reglerna

Emittera i rätt tid

Löneunderlaget ska fördelas på aktierna som ägdes vid utdelningstidpunkten men får bara användas för de aktier som man ägde vid ingången av året. Vid nyemission under året kan därför en del av löneunderlaget gå förlorat. Det är därför väsentligt att utdelning lämnas före tillträdet av de nya aktierna alternativt att man avvaktar med utdelningen till efter årsskiftet.

Enskild firma ger fördelar

Den som driver verksamhet i aktiebolag och vill undvika hög skatt på utdelning, det vill säga att aktierna anses som kvalificerade, även om bolaget inte längre driver rörelse, och den som fyllt 61 år och vill sänka de sociala avgifterna, kan göra så här.

  •  Starta en enskild firma och flytta all din verksamhet dit från ditt aktiebolag, som läggs i träda.
  • Börja ta ut hela den allmänna pensionen, även från PPMsparandet, vilket kan göras från och med 61 års ålder. Året efter blir egenavgifterna på all vinst i en enskild firma 10,21 %. Är du född i januari och tar ut pensionen från den månaden får du sänkningen av egenavgifterna även det år då du börjar ta ut pensionen.

Ett alternativ som kan godtas är att först avveckla eller sälja verksamheten i det gamla bolaget. Därefter kan ny verksamhet påbörjas i ett helt nytt bolag. Om verksamheten påbörjas i en enskild firma föreligger ingen risk för smitta.

Sälj och ta anställning

Ett annat alternativ är att för underpris (anskaffningskostnaden) överföra aktierna till ett nytt holdingbolag som därefter avyttrar aktierna skattefritt för marknadspris, eventuellt genom tilläggsersättning, till en extern köpare. Säljaren kommer då inte längre vara ägare till bolaget som driver verksamheten utan endast anställd. Aktierna i holdingbolaget är inte kvalificerade, då ägaren inte längre är verksam i det bolaget.

Råd för 3:12-reglerna

Korsvis ägande

Genom korsvis ägande kan två eller flera ordna sina ägande så att 3-12-reglerna kan undvikas. Exempelvis kan ägandet ske genom inlösenaktier i varandras bolag på ett sätt som innebär att utomståenderegeln kan åberopas, som innebär att bolagen inte bedöms vara fåmansföretag. Detta leder då också till att aktierna inte heller är kvalificerade. Det bör dock finnas affärsmässiga motiv för korsägandet, för att inte ägandet ska ifrågasättas.

Vad blir kvar efter skatt?

Med en bolagsskatt på 22 % och lägsta kapitalskatt för kvalificerade aktier blir det kvar drygt 60 % av en inkomst i bolaget efter utdelning till ägaren. Det blir knappt 60 % om aktierna inte är kvalificerade. Lönealternativet, om lönen beskattas med högsta marginalskatt, innebär att drygt 30 % blir kvar och drygt 50 % om lönen beskattas med enbart kommunalskatt.

Observera inkomstgränserna

För fåmansföretagare, som själva kan reglera sin lön, finns det flera viktiga inkomstgränser att tänka på utöver de viktiga gränserna för att använda lönesummeregeln. Så här bestäms gränserna.

7,5 prisbasbelopp är gränsen för sjukpenning och föräldra penning (VAB). Inkomst över den nivån ökar inte dessa bidrag. Nedre brytpunkten är högsta taxerad inkomsten innan det blir statlig 20-procentig inkomstskatt. Många småföretagare försöker lägga sig kring denna gräns.

7,5 inkomstbasbelopp är gränsen för högsta pensionsrätt. Inkomst över den nivån ger ingen ökad allmän pension.
10 inkomstbasbelopp är inkomstgränsen för att få högsta föräldrapenning vid barns födelse.

Övre brytpunkten är gränsen för värnskatt. Den som har inkomst däröver får 25 % i statlig skatt.

Läs mer om 3:12-reglerna

Investeraravdrag – Så kan du göra avdrag för investering

Ägarskifte i praktiken – Så förbereder du ägarskiftet i bolaget