|
För företag, som ägs av ett fåtal personer, har intressegemenskapen mellan ägaren och företaget ansetts motivera vissa särregler. För aktierna i sådana fåmansföretag är skattesatserna olika och kan delas in i följande två kategorier:
Ej kvalificerade onoterade aktier, med i regel 25 procents skatt på kapitalvinst och utdelning. Se onoterade aktier.
Kvalificerade aktier, med skatt som varierar mellan 20 och 58 procent beroende på hur mycket som beskattas i kapital respektive tjänst av utdelning respektive kapitalvinst. Läs under kvalificerade aktier när aktier räknas som kvalificerade och under kapitalvinst- kvalificerade aktier hur skatten tas ut vid försäljning.
Detta räknas som fåmansföretag:
Huvudregel: Aktiebolag eller ekonomisk förening, svenskt eller utländskt, där röstmajoriteten ägs direkt eller via annat bolag av högst fyra personer eller grupper av närstående personer. Gäller även utlandsbosatta ägare (RÅ 1979 Aa 240). Vad gäller reglerna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier gäller en särskild regel som innebär att alla som är aktivt verksamma i företaget räknas som en person. För exempelvis ett konsultföretag med många aktiva delägare kan därför ägarna beröras av dessa regler även om röstmajoriteten innehas av fler än fyra personer. Se fåmansföretag - 3:12-reglerna.
Kompletteringsregel: Som fåmansföretag räknas även företag vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra om en person genom aktieinnehav eller avtal har den reella bestämmanderätten över verksamhetsgrenen och självständigt kan förfoga över dess resultat (RÅ 1978 1:52, RÅ1978 1:97).
Undantag: Bolag, vars aktier finns på en reglerad kapitalmarknad, och privatbostadsföretag, räknas inte som fåmansföretag.
För kvalificerade aktier i fåmansföretag finns speciella regler:
Utdelning. Se aktier - utdelning.
Kapitalvinst. Se kapitalvinst - kvalificerade aktier.
Följande situationer är exempel där fåmansföretag och dess ägare kan särbehandlas.
Lönebeskattning. Hyresersättning från företaget, tantiem, lån från företaget, företagets köp av egendom för privat bruk kan jämställas med lön och som utdelning om personen inte är verksam i företaget.
Köp och försäljningar. Den förmån som det innebär för ägaren att köpa ut något till för lågt pris eller sälja något till för högt pris kan ses som lön, exempelvis om företaget säljer en bil eller fastighet från företagsledaren eller någon närstående. Det kan också ses som utdelning, om förmånen inte svarar mot någon arbetsinsats.
Köp för privat bruk. Om företaget köper något som är av mindre värde, har kort livslängd och som ska användas för privat bruk, blir hela anskaffningspriset skattepliktigt. Det kan exempelvis gälla kläder, sportutrustningar och verktyg. Företaget får avdrag för kostnaderna om det ses som lön, däremot inte om det ses som utdelning.
För att motverka att ägarens privatbostad läggs in i bolag finns en regel, som innebär att vid en försäljning av aktierna så anses fastigheten ha avyttrats för marknadspris. Den regeln gäller dock inte om bostaden, villan eller bostadsrätten, anskaffats av företaget för mer än tre år sedan och inte heller om den används i betydande grad för verksamheten. Sådana privata villor kan ägas av ett fåmansbolag.
§ Värdet av dispositionsrätt beror av verksamheten och tillgången, RÅ 2002 ref 53, KRJ 12 september 2007, nr 2962-06, RÅ 2008 ref 72.
Hyresersättningar. Om företaget betalar hyra till ägaren för att få disponera rum eller lokal är överhyran en löneförmån och inte uthyrningsinkomst. Med överhyra avses då sådan hyra som överstiger normal marknadshyra. Belopp upp till marknadsmässig hyra behandlas och beskattas alltså på samma sätt oavsett vem som tar emot den. Se nedan.
Ränte- och låneförmåner. För lån, ränta mm gäller sedvanliga regler. Se nedan. Nedskrivning av lån är lika med lön om företaget har förklarat att det inte längre har något krav. Enbart själva nedskrivningen är inte tillräcklig för att beskatta låntagaren.
Inkomstuppdelning. Det finns regler om inkomstuppdelning av lön mellan makar samt för lön till barn, förbjudna lån samt kostnader för personalavveckling. Se nedan.
Vinstandelslån. Begränsad avdragsrätt för ränta till företagsledare mfl.
Förlustavdragsrätt vid fusion. Rätten att överta kvarstående sk fållanförluster efter fusion.
Förmån av utbildning mm. Regel som innebär att skattefrihet för kostnader för utbildning till följd av omstrukturering och därmed risk för arbetslöshet inte gäller för företagsledare inkl närstående.
Reglerna ovan gäller fåmansföretag, företagsledare, delägare och närstående till dessa personer. Se nedan.
Specialregler för företagsledare För företagsledare i fåmansföretag finns regler om bla fördelning mellan makar och för lön till barn.
Företagsledare är den som är aktivt verksam i företaget och dessutom har ett eget ägarinflytande, själv eller genom närstående, minst ca 20 procent av aktierna i företaget.
Det kan finnas flera företagsledare i ett och samma företag, exempelvis två makar eller en syskonkrets, om alla har i stort sett samma inflytande på verksamheten eller att det flera med likartat inflytande, exempelvis i ett konsult- eller advokatbolag (RÅ 1987 not 534).
§ Indirekt ägarintresse kan ha betydelse, RÅ 1987 ref 113.
Lön till make och barn För medhjälpande make finns en regel som syftar till förhindra att makarnas löner fördelas av skatteskäl. Om medhjälpande make tar ut mer än skälig marknadslön ska skatten på »överlönen« räknas ut som om den hade tagits ut av den andre maken (företagsledaren). Uppgift om hur lönen har beräknats ska lämnas i deklarationen om lönen överstiger 90kr i timmen.
För företagsledarens barn finns en 16-årsgräns för när barnet självt ska beskattas för lön från föräldrarnas fåmansföretag.
Hyra från företaget Hyresinkomster behandlas på följande sätt:
Marknadsmässig hyra beskattas som inkomst av kapital, dock medges inte schablonavdrag.
Avdrag medges med skälig andel av kostnaderna om det gäller hyra för del i ägarens bostad, exempelvis några tusen kronor vid uthyrning av något enstaka kontorsrum.
För hyra som överstiger marknadshyra beskattas mottagaren antingen som lön eller utdelning.
Se uthyrning.
Om det är uthyrning av näringsfastighet gäller vanliga regler och ersättningen beskattas i näringsverksamhet.
§ Uthyrning av båtar, RÅ 1986 not 484,576.
§ När fåmansföretagare köpt ut personbilar ur sina bolag har domstolarna ofta följt bilhandelns riktprislista minus avdrag för rekonditionering, RÅ 1996 ref 16. Om det finns ett värderingsintyg godtas det värdet. I RÅ1982 1:45 gick man däremot på bilhandelns inköpslista.
Lån från företaget Ett bolag får inte ge lån till delägare, styrelseledamöter och verkställande direktör. Se låneförbud.
Tantiem från företaget Ett företag får dra av lön som är intjänad under året även om den fastställs efter årets slut som tantiem, exempelvis på bolagsstämman. Företaget kan på så sätt få avdrag ett eller flera år före det år då beloppet beskattas hos mottagaren. För företagsledare i fåmansföretag har det funnits särregler för tantiem, som dock har slopats. Tantiem beskattas det år det blir disponibelt och senast dagen för bolagsstämman. Se även tantiem.
Försäljning av rättigheter Ersättning för exempelvis en hyresrätt eller en patenträtt kan beskattas som näringsverksamhet eller tjänst om det finns ett samband mellan verksamheterna. I annat fall blir det inkomst av kapital (kapitalvinst).
Företagets skyldigheter Företaget är skyldigt att lämna uppgifter som behövs för att ägaren ska kunna fylla i sin deklaration:
Inlåning och utlåning till bolaget. På ränta som betalas ut eller bokförs som skuld ska bolaget dra preliminär skatt och också lämna kontrolluppgift.
Uthyrning till bolaget, tex av lokal i den egna bostaden.
Redovisning av utköp. Fåmansföretag är skyldigt att ha underlag för företagsledarens uttag ur företaget av pengar och varor.
Företaget ska kunna visa underlag för uttag av pengar och varor. För traktamente och reseersättning ska verifikationer på övernattningskostnader bevaras.
§ Kontantköp godtas, RÅ 1990 not 292, RÅ 1988 ref 97.
Se även aktier - utdelning, kapitalvinst - kvalificerade aktier, företagsformer, handelsbolag och näringsverksamhet. Läs under näringsfastighet varför det oftast är bättre att äga en hyresfastighet i bolag än privat. Läs under löneförmån om vilka skattefria förmåner en fåmansföretagare kan ta ut.
Läs under bostadsförmån om hur en fåmansföretagare kan sälja sin privata bostad till sitt bolag.
|