3:12-reglerna – väntad höjning av skatten på utdelning och kapitalvinst

[button link=”/bestall-avdragslexikon/” color=”default” size=”xlarge” stretch=”yes” type=”” shape=”” target=”_self” title=”” gradient_colors=”|” gradient_hover_colors=”|” accent_color=”” accent_hover_color=”” bevel_color=”” border_width=”” icon=”” icon_position=”left” icon_divider=”no” modal=”” animation_type=”0″ animation_direction=”left” animation_speed=”1″ animation_offset=”” alignment=”” class=”” id=””]Läs mer om hur du sänker skatten i Avdragslexikon. Beställ boken här.[/button][separator style_type=”none” top_margin=”20″ bottom_margin=”20″ sep_color=”” border_size=”” icon=”” icon_circle=”” icon_circle_color=”” width=”” alignment=”center” class=”” id=””]

Regeringen har i utkast till lagrådsremiss presenterat sitt förslag som i huvuddrag innebär

Att skatten höjs till 25 % mot nuvarande 20 %
Att taket höjs för vad som tjänstebeskattas till 120 inkomstbasbelopp (idag 90 IBB)
Att löneunderlagsberäkningen av löneunderlaget ändras
Att kapitalandelskravet på 4 % tas bort och ersätts av ett tak för löneunderlaget
Att generationsskiften underlättas
Att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme blir något lägre

Det innebär också

Att förenklingsregeln lämnas oförändrad, 2,75 IBB
Att löneuttagskravet för att få tillämpa löneunderlaget blir kvar

Reglerna kommer att gälla fr o m 2018 vilket innebär att ägare med stora sparade gränsbelopp har att ta utdelning eller realisera kapitalvinster under 2017 (ex genom interna aktieöverlåtelser) för att den lägre skattesatsen 20 % ska få användas. Om hänsyn tas till bolagsskatten blir nettoeffekten för den enskilde aktieägaren en ökning med ca fyra procentenheter. Regeringen har aviserat en säkning av bolagsskatten med 2 procentenheter, som skulle innebära att nettoeffekten skulle bli ca hälften stor. Sett till att det totala sparade underlaget är ca 750 miljarder så är det för staten en avsevärd förändring.

För den enskilde ägaren blir det en fråga om att väga avskattningens fördel mot att låna in medel som istället kan kompenseras med ränta. Om utdelningen är exempelvis 1 mkr blir den ökade skatten 50.000 kr. Skillnaden 0,8 mkr kan då räntebelastas med exempelvis 25.000 kr. Kalkylen blir beroende av likviditeten och hur långsiktigt man ska räkna.