Begreppet koncern

Med koncern avses vanligtvis en bolagsgrupp som enligt aktiebolagslagen går under begreppet koncern. I regel uppstår koncerntillhörighet när ett bolag har röstmajoritet i ett annat. Även skattereglerna använder sig av detta koncernbegrepp, men även helt egna begrepp såsom när det gäller den öppna resultatutjämningen mellan bolagen, koncernbidrag. Se även den översiktliga beskrivningen av förutsättningarna för sådan resultatutjämning. En särregel finns för att förhindra att sänkningen av bolagsskatten från 26,3 till 22 % ska kunna utnyttjas genom koncernbidrag. Se prop 2013/14:

§ Koncernbidrag till utländskt bolag, RÅ 2009 ref 13-15.

Om ett bolag direkt eller indirekt äger mer än 50 procent av rösterna i ett annat bolag råder ett moder–dotterbolagsförhållande. Sådant koncernförhållande kan även uppkomma genom avtal som ger ett bolag bestämmande inflytande över ett annat. Aktiebolagslagen [1 kap. 11 § ABL]
Även utländska bolag kan vara moderbolag i en koncern. Bolag ska ingå i koncernredovisningen, men bara om antalet anställda är mer än tio och nettovärdet av tillgångarna överstiger 24 milj kr. Det finns även regler om överlåtelse mellan bolag inom en och samma koncern, se kapitalförlust, låneförbud och ägarskifte.

koncernBeskattning av koncern

Varje enskilt bolag beskattas i princip oberoende av om bolaget ingår i en koncern eller inte. Det finns dock vissa regler som tar sikte på transaktioner mellan bolag inom en och samma koncern:

  • Överlåtelse av tillgångar mellan bolag inom en och samma koncern. Se omstrukturering.
  • Överlåtelse till annat bolag inom samma koncern som medför förlust för det säljande bolaget fastställs i vissa fall hos överlåtande bolag och medges när tillgången avyttras på nytt och inte längre tillhör samma koncern. Detta gäller dock inte fastighetsöverlåtelse, då förlusten bara kan dras av mot fastighetsvinst. Motsvarande gäller förlust vid aktieöverlåtelse.

Öppna koncernbidrag [35 kap IL]

Om ett svenskt moderbolag äger mer än 90 procent av ett svenskt dotterföretag aktiekapital räknas det skattemässigt som ett kvalificerat innehav. Då får bolagens resultat utjämnas mot varandra genom öppna koncernbidrag, exempelvis till och från dotterbolag eller mellan dotterbolag. Reglerna innebär att bolagens resultat kan utjämnas.
Kravet på att det ska vara svenska företaget har ansetts oförenligt med EG-fördraget och det har godtagits att vissa bidrag till utländska dotterföretag ska godtas.

Koncern

De väsentligaste kraven enligt de interna reglerna är att bidragen lämnas öppet i både givarens och mottagarens deklarationer och vid samma taxering. Det finns inget krav på samband mellan verksamheterna och heller inte att bidraget ska lämnas kontant. Det räcker att det uppstår ett fordringsförhållande.
För sådan utjämning krävs bl a följande:

  • Helägt  under hela året. Dotterbolaget har ägts av moderbolaget under hela räkenskapsåret i de båda bolagen eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag.

§ Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag

har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts som moderföretag, trots att det fanns avtal med den andre delägaren om ekonomisk likställdhet. Lagen om skatteflykt ansågs tillämplig på fallet. (RÅ 2004 ref 87). Ett dotterföretag anses påbörja verksamheten vid bildandet. Ett företag som vill ha koncernbidragsrätt redan första året måste därför bilda bolaget. Det räcker då inte med att förvärva ett s k lagerbolag. (RÅ 2006 ref 58). ½Reglerna är ändrade och fr o m deklarationen 2010 är kravet att dotterbolaget ska ha ägts fr o m den tidpunkt då den faktiska verksamheten påbörjades i bolaget. http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/35/61/c510cbf4.pdf

  • Eventuell utdelningsbeskattning avgör. Om bidrag lämnas från dotterbolag till moderbolag måste eventuell utdelning också vara skattefri, moderbolagets aktier i dotterbolaget får exempelvis inte vara omsättningsaktier.
  • Om bidrag lämnas från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag måste moderbolaget antingen vara skattebefriat för utdelning från det dotterbolag som lämnar bidraget alternativt att moderbolaget är skattskyldigt för utdelning från det bolag som mottar bidraget.
  • Varken givande eller mottagande bolaget får vara investmentföretag eller bostadsföretag.
  • Fusions- och slussningsregel. Vidare finns en regel om bidrag mellan företag som kan fusioneras, vilket anses kunna ske om ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterföretag samt också för bidrag som kunnat förmedlas vidare med avdragsrätt. Det går då att lämna bidraget mellan de båda bolagen.
  • Öppen redovisning. Det krävs att bidraget lämnas öppet i deklarationerna och vid samma taxering.

§ Det finns inte något krav på att bidragen bokförs i bolagen.

Det räcker med att det redovisas i deklarationen. Det krävs dock att det sker en faktisk värdeöverföring, även om mottagande bolag återbetalar beloppet som skattefritt aktieägartillskott eller skattefri utdelning. (RÅ 1998 ref 6, RÅ 1999 ref 74, RÅ 2001 ref 79)

  • Svenska bolag. Mottagaren får inte ha skatterättsligt hemvist i annan stat. Se EU-rätt. Bidrag mellan två svenska bolag kräver att de ägs av ett svenskt moderbolag, såvida det inte går att hänvisa till skatteavtal som förbjuder diskriminering av liknande slag. (RÅ 2000 ref 17)
  • Spärr för underskottsavdrag. Reglerna för underskottsavdrag innehåller även en koncernbidragsspärr för att förhindra handel med förlustbolag. Under en femårsperiod efter ägarförändring som medfört att bolaget fått en ny majoritetsägare, kan koncernbidrag inte kvittas mot gamla underskott i det förvärvade företaget och ej heller kan koncernbidrag lämnas från det förvärvade bolaget för att täcka underskott i det köpande bolaget

Koncernavdrag

Nya regler om koncernavdrag har införts i ett nytt kapitel, 35 a kap. IL och illämpas fr.o.m. den 1 juli 2010. Ett svenskt moderföretag kan göra avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag inom EES-området sedan detta har likviderats. De nuvarande reglerna om koncernbidrag står då inte längre stå i strid med EG-rätten.

Rättsfall för koncern

  • § Efter konkurs överfördes två systerbolag till ett nytt moderbolag. Avdrag medgavs inte för koncernbidrag mellan systerbolagen. (RÅ 1994 not 655)
  • § I ett annat fall godtogs att två systerbolag, A och B, som vid ingången av året ingick i samma koncern kunde sammanföras till en gemensam koncern. Bolag A köpte systerbolaget B och bolagen kunde under det året också ge varandra koncernbidrag. Det saknade betydelse att aktierna i bolag A såldes samma år till en extern köpare. (SRN 20 december 200, SKV rättsfallsprotokoll 3/03)
  • § Att det mellan ägarna funnits optioner som i praktiken påverkade ägandet i företaget har man bortsett ifrån. (RÅ 2004 ref 87) Likaså att en utfästelse att återbetala koncernbidraget med aktieägartillskott. (RÅ 2004 not 122).
  • § Att bolagen ägts av en skattebefriad stiftelse har inte varit ett hinder för koncernbidrag mellan bolagen med skattemässig verkan. (RÅ 2004 ref 29)

Dolda koncernbidrag

Vinster kan inom vissa klart angivna ramar flyttas från ett företag till ett annat genom öppna koncernbidrag. Vinster kan också flyttas genom att priserna för varor och tjänster sätts för högt eller lågt vid affärer mellan bolagen, sk dolda koncernbidrag.

Reglerna får inte kringgås genom dolda koncernbidrag. Det finns en korrigeringsregel, med vilken Skatteverket kan korrigera vinsten i ett svenskt företag som gjort affärer med utländska företag om det görs sannolikt att priserna avviker från marknadspris och att inkomsten i det svenska företaget på så sätt har reducerats.

Dessa regler kan jämföras med reglerna om uttagsbeskattning dvs att uttag av tillgång i näringsverksamhet ska behandlas som om tillgången avyttrats till marknadspris. Korrigeringsregeln tillämpas dock om en näringsidkares inkomst blivit lägre till följd av villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare. Därutöver krävs att den som tillförts inkomst inte ska beskattas för denna i Sverige.  (RÅ 2004 ref 13)

  • § Ett läkemedelsföretag blev inte beskattat för beräknat vinstpåslag. Skatteverket kunde inte visa att företagets ersättning från sitt utländska moderföretag understeg skäligt marknadspris. Det är alltså i praktiken svårt för Skatteverket att tvinga ett svenskt företag att debitera vinstpåslag. (RÅ 1984:83)
  • § Svenskt moderbolag fick inte avdrag för konsultarvoden till utländskt dotterföretag. Arvodena ansågs inte generera några framtida intäkter i det svenska företaget. (RÅ 1994 ref 85)
  • § Däremot medgavs avdrag för ett bolag som betalade marknadsföringskostnader till ett norskt dotterbolag. (RÅ 1994 not 697). Marknadsföringsbidrag till utländska dotterbolag samt omstruktureringskostnader har ansetts avdragsgilla som driftskostnad. (RÅ 1995 not 385-8). ½Vidare har avdrag medgetts till koncernens internationella servicebolag som prissatts efter indirekt kostnadsfördelning med tillägg för viss vinst. (RÅ 2006 ref 37)

Rättsfall för koncern

  • RÅ 2001 ref. 79 Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende…
  • RÅ 2002 ref. 24 Ett avtal mellan aktieägarna i ett bolag innebär att en av aktieägarna, ett bolag, genom en riktad…
  • RÅ 2004 ref. 29 En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av…
  • RÅ 2004 ref. 87 Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av…
  • RÅ 2009 ref. 13 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 14 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 15 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2006 ref. 58 Ett nybildat “vilande” aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva…

Lagtext för koncern

35 kap. Koncernbidrag

Huvudregel

1 §

Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om förutsättningarna för avdrag i detta kapitel är uppfyllda.
Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster. Lag (2007:1419).
RÅ 2001 ref. 79 Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende…

Definitioner

2 §

Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som är- ett svenskt aktiebolag,
– en svensk ekonomisk förening,
– en svensk sparbank,
– ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
– en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
– en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.

Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.

  • RÅ 2002 ref. 24 Ett avtal mellan aktieägarna i ett bolag innebär att en av aktieägarna, ett bolag, genom en riktad…
  • RÅ 2004 ref. 29 En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av…
  • RÅ 2004 ref. 87 Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av…
  • RÅ 2009 ref. 13 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 14 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 15 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…

2 a §

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2004 ref. 29 En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av…
  • RÅ 2009 ref. 15 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…

Förutsättningar

Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att

  1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
  2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering,
  3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
  4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,
  5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och
  6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget. Lag (2008:1064).
  • RÅ 2006 ref. 58 Ett nybildat “vilande” aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva…
  • RÅ 2009 ref. 13 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 14 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 15 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…

Bidrag mellan helägda dotterföretag

4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och
1. moderföretaget är ett investmentföretag,
2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller
3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag (2007:1419).

Bidrag mellan företag som kan fusioneras

5 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall. Lag (2008:1064).

Bidrag som kunnat förmedlas

6 § Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget. Lag (2007:1419).

Ändrade ägarförhållanden

7 § Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskattningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått under hela deras beskattningsår.

Dispens

8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om- bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag som givaren har intressegemenskap med,
– bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och
– bidraget redovisas öppet.

35 a kap. Koncernavdrag

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om svenskt moderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag. Lag (2010:353).
RÅ 2001 ref. 79 Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende…

Definitioner

2 §

Med svenskt moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt dotterföretag och som är

  1. ett svenskt aktiebolag,
  2. en svensk ekonomisk förening,
  3. en svensk sparbank,
  4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
  5. en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
  6. en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.

Med helägt utländskt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket och som är ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Som moderföretag eller dotterföretag räknas inte privatbostadsföretag och investmentföretag. Lag (2010:353).

  • RÅ 2002 ref. 24 Ett avtal mellan aktieägarna i ett bolag innebär att en av aktieägarna, ett bolag, genom en riktad…
  • RÅ 2004 ref. 29 En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av…
  • RÅ 2004 ref. 87 Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av…
  • RÅ 2009 ref. 13 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 14 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 15 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…

3 §

Ett företag anses vid tillämpningen av detta kapitel höra hemma i en viss stat, om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2010:353).

  • RÅ 2006 ref. 58 Ett nybildat “vilande” aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva…
  • RÅ 2009 ref. 13 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 14 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…
  • RÅ 2009 ref. 15 Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett…

4 §

Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller
2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2010:353).

Förutsättningar för koncern

5 §

Ett svenskt moderföretag får göra koncernavdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag om

  1. dotterföretaget har försatts i likvidation och denna har avslutats,
  2. dotterföretaget har varit helägt under hela moderföretagets och dotterföretagets beskattningsår till dess likvidationen har avslutats eller dotterföretaget har varit helägt sedan det började driva verksamhet av något slag till dess likvidationen har avslutats,
  3. avdraget görs vid taxeringen för det beskattningsår då likvidationen har avslutats,
  4. moderföretaget redovisar avdraget öppet i självdeklarationen, och
  5. det inte finns företag i intressegemenskap med moderföretaget som vid likvidationens avslutande bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma. Lag (2010:353).

6 §

En förlust är slutlig om
1. den inte har kunnat utnyttjats och inte kan komma att utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där dotterföretaget hör hemma, och
2. skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget inte är att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. Lag (2010:353).

Koncernavdragets storlek

7 §

Avdrag får inte göras med ett belopp som

  1. överstiger förlusten hos dotterföretaget vid utgången av det sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande eller vid likvidationens avslutande, eller
  2. överstiger ett positivt resultat hos moderföretaget före avdraget.

Vid beräkningen av resultatet hos moderföretaget ska detta minskas med koncernbidrag som företaget har tagit upp till beskattning efter det att dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2 om det har medfört eller ökat ett underskott hos givaren.

Förlusten hos dotterföretaget ska räknas om till svenska kronor enligt den av Europeiska centralbanken fastställda valutakursen den dag då likvidationen avslutades. Om det inte har fastställts någon kurs för denna dag, ska kursen för närmast föregående svenska bankdag användas. Lag (2010:353).

8 §

Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta belopp som beräknats
1. dels enligt skattereglerna i den utländska stat där företaget hör hemma,
2. dels som om dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige.

Vid beräkningen ska bortses från förluster som har uppkommit innan dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2.
Om företaget har tillgångar vars skattemässiga värde understiger marknadsvärdet ska tillgångarna, vid beräkningen av förlustens storlek, anses avyttrade till marknadsvärdet. Lag (2010:353).

9 §

Förlusten enligt 8 § ska minskas med belopp som det helägda dotterföretaget under tio år närmast före likvidationen eller därefter, men före likvidationens avslutande, har överfört till ett företag i intressegemenskap med dotterföretaget genom

  1. utdelning som har fått dras av vid bestämmande av den beskattningsbara inkomsten,
  2. överlåtelse av tillgångar utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet, eller
  3. andra överföringar av värden.

Minskningen ska göras till den del de överförda värdena i första stycket inte har beskattats hos dotterföretaget. Lag (2010:353).

10 §

Till den del moderföretagets anskaffningsvärde för andelarna i dotterföretaget har legat till grund för avdrag, ska förlusten enligt 8 § minskas i motsvarande mån. Lag (2010:353).

11 §

Om en utländsk myndighet eller domstol har meddelat beslut av betydelse för beräkningen av koncernavdrag och beslutet innebär att koncernavdrag har gjorts med för högt belopp, ska moderföretaget ta upp mellanskillnaden det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft.
Om beslutet innebär att avdrag har gjorts med för lågt belopp, ska mellanskillnaden på begäran av moderföretaget dras av det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2010:353).