Vad händer med 3:12-reglerna?
För närvarande pågår arbetet med att lägga fram delvis nya regler. I det utredningsförslag som ligger till grund för arbetet ingick bl a en höjning av det lägsta skatteuttaget, 20 procent, med 5 procentenheter till 25 procent. Andra regler som kan komma att ändras är begreppet kvalificerade aktier, dvs de som ska omfattas av 3:12-reglerna, och hur skatteunderlagen ska beräknas, exempelvis löneunderlaget. Följande rättsfall kan vara intressanta även med kommande ändringar.
Begreppet fåmansföretag
Till fåmansföretag räknas bolag där mer än hälften av rösterna ägs av högst fyra personer eller grupper av närstående personer. Om närstående ingår i ägarkretsen kan alltså antalet faktiska ägare vara betydligt fler än fyra och att det ändå ses som ett fåmansföretag.
I reglerna för utdelning och kapitalvinst, 3:12-reglerna, ska på samma sätt samtliga personer är verksamma i företaget räknas som en person. Endast personer verksamma i bolaget eller dess dotterbolag ska då räknas samman som en enda person. Antalet delägare kan alltså vara många fler än fyra, som äger majoriteten av rösterna av rösterna och det ändå räknas som fåmansföretag. Om inte högst fyra personer eller sådan grupper av ägare äger mer än 50 procent av rösterna blir det följaktligen inte fåmansföretag och då tillämpas heller inte 3:12- reglerna. Det skapar möjligheter att undvika 3:12-reglerna i exempelvis större tjänsteföretag med avskiljbara marknader. Rättsfallet HFD 2017-02-06, 4163-16 rörde ett större revisionsbolag, där ägandet sker dels nationellt i ett svenskt bolag och dels internationellt i ett europeiskt bolag. Endast de anställda i det senare bolaget som var verksamma i den svenska grenen skulle alltså räknas till en och samma delägarkrets. Därigenom kom antalet ägare som direkt och indirekt ägde röstmajoriteten i det svenska bolaget att bli fler än fyra personer. Rättsfallet öppnar också för att organisera exempelvis ägarledda tjänsteföretag på ett sätt som undviker 3:12-reglerna för ägare som aktiva i sina respektive bolag.
Skatteflykt då löneunderlagsreglerna ”överutnyttjats”
I gränsbeloppet, dvs det belopp som beskattas lägst, ingår enligt dagens regler 50 procent av bolagets totala löneutbetalning (inklusive ägarnas löner), dock högst 50 gånger ägarens (eller närståendes) kontanta ersättning från företaget. Enligt tidigare regler ingick hela årets löneutbetalning förutsatt att bolaget ägdes vid årets ingång. Den regeln utnyttjades genom att bolag med stora löneunderlag togs över genom en serie av transaktioner. Det ansågs vara skatteflykt då det stred mot lagstiftningens grunder.
Identifikationsnr: HFD 4163-16
LÄS MER I AVDRAGSLEXIKON KAPITEL 14
Stopplagstiftning vid fastighetsöverlåtelse till bolag
Om ersättningen är mindre än taxeringsvärdet det året blir det ingen vinstbeskattning men väl stämpelskatt om ersättningen är 85 % eller mer av taxeringsvärdet året innan. Det har utnyttjats vid till bolag och om taxeringsvärdet är högre än den egna anskaffningskostnaden och att överlåtelsen kan ses som gåva. Det har stoppats genom lagstiftning och avser försäljningar fr o m 28 oktober 2016 och går under beteckningen Kattrumpan. Se näringsfastighet och även HFD 2001 ref 2 och HFD 2011 ref 64. HFD 2015 ref 48, HFD 2013 not 40. SRN 2014-12-30, dnr 1814/D, SRN 2015-06-24. Stopplagstiftningen har nu följts med lagändring. Se lagrådsremiss den 1 februari 2017.
LÄS MER I AVDRAGSLEXIKON KAPITEL 24
Styrelseledamots konsultarvoden till eget bolag kan tjänstebeskattas
Det är möjligt att vara styrelseledamot och även konsult i samma bolag. Kravet är att uppdraget är särskilt dokumenterat och avgränsat från styrelsearbetet. Skatterättsnämnden har, om än oenigt, i ett förhandsbesked ansett att arvodena skulle tjänstebeskattas. Fallet avsåg ett bolag som lämnade uppdrag åt ett flertal bolag vartill också ingick att personen skulle ingå i bolagets styrelse. Det är möjligt att vara styrelseledamot och även konsult i samma bolag. Kravet är att uppdraget är särskilt dokumenterat och avgränsat från styrelsearbetet. Fallet kommer att överklagas och först senare kan avgöras om fallet kommer att få någon avgörande betydelse för praxis på området.
Identifikationsnr: SRN 9-16/D
LÄS MER I AVDRAGSLEXIKON KAPITEL 1
Beskattning av tillgångar i utländsk stiftelse
Hur utländska stiftelser och truster ska beskattas är oklart beroende på att det inte finns några givna regler. En avgörande faktor kan vara villkoren i förmånstagarförordnandet. Om stiftelsen ses som en familjestiftelse, vilket innebär att uttag beskattas som periodiska understöd. Även uttag av själva kapitalet blir därför också skattepliktiga för mottagarna. I ett förhandsbesked har dock en stiftelse i Lichtenstein behandlats som transparant vilket innebär att tillgångarna beskattas löpande hos förmånstagarna. Se även HFD 2015 not 40 om vikten av utredning av de faktiska omständigheterna.
Identifikationsnr: SRN 87-15/D
