Det kan låta krångligt att göra en egen hushållsbudget men det är egentligen ganska enkelt. Det handlar om att ta reda på vilka intäkter det finns i hushållet och hur stor utgifterna är. Är intäkterna större än utgifterna så har man en budget i balans. Är däremot utgifterna högre bör man göra något åt det. Så här gör du.

Grunderna i en hushållsbudget

Grunderna i en budget är att sammanställa hushållets intäkter och utgifter där man eftersträvar att den ska gå ihop och ge ett positivt utfall.

Intäkterna i budgeten

Hushållsbudget Hur mycket pengar har du att röra dig med varje månad? Det är det som kallas för hushållets disponibla inkomst. Den beräknar du genom att summera alla intäkter i hushållet efter skatt. Det ska regelbundna intäkter som:

  • Lön
  • Pension
  • Studiebidrag
  • Andra regelbundna bidrag
  • Föräldrapenning
  • Sjukersättning

Räkna inte in oregelbundna intäkter som inte är planerade. Dessa kan du inte räkna med att du får in varje månad och är alltså inte en del av din disponibla inkomst. Det kan till exempel vara:

  • Tävlingsvinster
  • Bonusar
  • Tillfälligt bidrag
  • “Julklappspengar”

Utgifterna

Det är lätt att underskatta sina utgifter. Det finns självklara fasta kostnader som hyra, bredbandsabonnemang, kostnader för barnens aktiviteter och så vidare. Men även kaffet man köper på stan varje morgon blir lätt en större kostnad. Betalar du till exempel 50 kronor varje vardag i månaden för en kaffe blir det  över 1 000 kronor. Och alla småabonnemang som streaming- och ljudbokstjänster som ska betalas varje månad kan tillsammans bli en riktigt stor utgift.

Börja med att samla alla din fasta utgifter. Det kan till exempel vara:

  • Boendekostnader
  • Bil
  • Amortering på lån
  • Abonnemang
  • Tidningar och prenumerationer
  • Försäkringar
  • Resekostnader

Vissa kostnader kan variera kraftigt men är återkommande. Till exempel

  • Matkostnader
  • Kläder
  • Hygienprodukter
  • Semester och nöjen
  • Småutgifter
    • Fika
    • Godis
    • Andra mindre inköp

Sedan tillkommer förstås tillfälliga kostnader som inköp av teknik och vitvaror. Men även oplanerade kostnader som kan vara svåra att förutse som böter eller försäkringsärenden.

Sparande i hushållsbudgeten

Ett sparande är ingen kostnad men ska behandlas som en utgift i budgeten. En sund budget bör kunna klara av ett sparande och ändå gå ihop. På sätt har du en trygghet för oförutsedda utgifter i framtiden. Man brukar säga att man ska spara minst 10 % av sin nettolön, det vill säga den lön du har efter skatt. Får du ut 30 000 kronor efter skatt i månaden ska du alltså lägga undan minst 3 000 kr. Tänk på att det är viktigt att du inte bara lägger undan pengarna på ett konto utan ränta utan placerar dom på lämpligt sätt. Till exempel genom att månadsspara i aktier eller fonder.

En lagom buffert kan vara cirka tre månadslöner som du enkelt kan komma åt. Alltså pengar som inte är låsta i ett sparande.

Beräkna överskott eller underskott i din hushållsbudget

När intäkter och kostnader är beräknade är det dags att se om budgeten går ihop. Summera alla intäkter, kostnader och sparanden. Dra av kostnader och sparanden från dina intäkter. Resultatet blir antingen ett överskott (positivt) eller ett underskott (negativt). Har du ett överskott är det bara att gratulera. Du har en budget som håller för ditt sätt att leva.

Har du däremot ett underskott behöver du undersöka var någonstans du kan dra ner på kostnaderna. Du bör undvika att dra ner på sparandet i första hand. Fokusera på kostnaderna och se vilka du kan minska. Kanske behöver du inte alla abonnemang du har eller du kanske kan minska matkostnaderna genom att köpa billigare produkter. Du kanske även kan omförhandla ett lån eller förbättra dina försäkringsvillkor. Oftast har du större möjlighet att påverka dina kostnader än du tror.

I andra hand ska du undersöka om du har möjlighet att påverka dina inkomster. Här kan det vara svårare men kanske är det dags att ta ett snack med chefen om löneförhöjning eller kanske ta ett extrajobb.

Sammanfattning

En budget är ett bra verktyg för att få en överblick över ekonomin. Se till att den uppdateras löpande när din livssituation förändras eller nya inkomster/kostnader tillkommer.