Familjeföretag förekommer inte som begrepp vare sig i skatterätten eller i annan lagstiftning. Det används däremot oftast i dagligt tal för egenföretagare, fåmansföretagare och även för vissa större företagsgrupper. Skälet är att det finns en stark koppling mellan företagsamhet och familj. Hur besluten tas betyder mycket för såväl företaget/fåmansföretaget som familjen och får stor effekt på familjens framtid och ekonomi.

Verksamheten och affärsidén är början och därefter gäller är att hitta formerna och då ska beslutas om exempelvis

  • företagsform
  • försäkringar, äktenskapsförord, testamente och samboavtal
  • investeringar i lokaler
  • inventarier eller värdepapper
  • lön, utdelning eller pension
  • samarbetsavtal och aktieägaravtal
  • avveckling och överlåtelse

Val av företagsform

Vilken företagsform bör väljas, enskild firma, aktiebolag eller handelsbolag? Kostnaderna, risktagandet och finansiering kan vara några faktorer och även skattereglerna, även om dessa ska i princip vara neutrala och oberoende av företagsform. Transaktioner och innehav av kapitaltillgångar, exempelvis aktier och fastigheter, är särskilt intressanta och beskrivs närmare under kapitlen för Enskild firma, Aktiebolag, Handelsbolag och Fåmansföretag. I övrigt hänvisas till kapitlet Företagsbeskattning, Mervärdeskatt och Skatteförfarandet.

Enskild firma

Enskild firma är det enklaste, det behövs inte något startkapital för få den registrerad, som görs hos skatteverket. Då får företagaren F-skatt som, förutom den egna skattedebiteringen, också innebär fördelar gentemot exempelvis leverantörer, kunder och uppdragstagare.

Skattereglerna är i stort likvärdiga eller till och med något gynnsammare jämfört med vad som gäller för aktiebolag. Normalt behövs ingen offentlig årsredovisning och bokslutet görs i praktiken genom den bilaga som lämnas till inkomstdeklarationen.

Risktagandet blir också något mindre då företagaren under en övergångsperiod kan behålla en sjukpenninggrundande inkomst och även rätten till arbetslöshetsförsäkring. Häremot ska ställas det personliga ansvaret för skulderna och de risker som kan uppstå i verksamheten.

Aktiebolag

Aktiebolag är den företagsform som bäst kan begränsa den ekonomiska risken för ägaren. I gengäld ställs krav på ordning och betryggande kapitalkrav samt också krav på offentlighet genom årliga årsredovisningar. Ansvaret vilar på styrelsen och i viss mån också på ägaren. Skattereglerna är i princip lika med övriga företagsformer, men kan påverkas av verksamhetens art och omfattning samt slag av tillgångar som ingår i verksamheten. Se Aktiebolag och Företagsbeskattning.

Flertalet aktiebolag är också fåmansföretag och skattemässigt därmed förknippade med 3:12-reglerna i inkomstskattelagen (57 kap IL). Utdelning och kapitalvinst beskattas på enligt komplicerade regler som syftar till att förhindra att lön ersätts med sådana och lägre beskattade inkomster.Se fåmansföretag – 3:12-reglerna.

Handelsbolag

Handelsbolag förutsätter att minst två delägare hos Bolagsverket registreras för bolaget. Delägarna svarar personligen för bolagets skulder och även solidariskt och kan själva fördela vinsten. Ägarna kan då fördela resultatet på sådant sätt att situationen blir densamma som om den skulle ha bedrivits antingen i ett aktiebolag eller en enskild firma.

Stiftelse

En stiftelse bildas genom att en stiftare sätter av medel för ett visst ändamål. Detta ändamål är stiftelsens enda och egentliga syfte. En stiftelse förvaltas av en person eller en styrelse. Stiftelsen, som ska stå under tillsyn av länsstyrelsen, kan själv välja styrelse och revisorer. För skattefrihet krävs att såväl ändamålet som fullgörandet är av tillräcklig art och omfattning.

Ideell förening

En ideell förening är en egen juridisk person med stadgar om ändamål och organisation. En ideell förening är skattebefriad helt eller delvis beroende på ändamål, exempelvis om föreningen är allmännyttig.

Äktenskapsförord, testamente och samboavtal

Företagsägandet har ofta stor ekonomisk inverkan på familjens ekonomi varför det är viktigt att genomföra de familjerättsliga frågorna om exempelvis äktenskapsförord, samboavtal och testamente.

Gift eller sambo?

Grundregeln för makars ekonomiska förhållanden är gifto- och arvsrätten. Makar har en form av gemensamt ägande och ansvar av tillgångar och skulder samt att den efterlevande har rätt till arv. Detta gäller även för företaget eller fastigheten oavsett vem av makarna som står som ägare.

Giftorätten innebär i princip likadelning, men med viss jämkning, 12 kap ÄB, exempelvis att andelen som ska ingå i giftorättsgodset ökar successivt med en femtedel under de första fem åren av äktenskapet. Se NJA 1998 s. 467.

Ett aktiebolag ger visst skydd då ansvaret kan begränsas till det kapital som faktiskt har satts in. Det förändrar inte ansvaret och rättigheterna mellan makarna. Denna gifto- och arvsrätt kan ändras endast genom äktenskapsförord respektive testamente eller att viss egendom har erhållits mot att den ska vara enskild egendom.

Om paret är gift eller sambo kan få olika konsekvenser vid beskattningen och även i andra sammanhang där det råder skilda regler mellan att vara sambo eller gift.

Makar har giftorätt som innebär att makar har en rätt men även en skyldighet i all den egendom som inte är enskild egendom. Det kan få betydelse antingen vid separation eller om en av makarna har stora skulder, exempelvis genom en enskild firma eller ett borgensåtagande.

Sambor har ingen sådan rätt eller skyldighet, men kan också avtalas parterna emellan. Sambor är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § Sambolagen), och tillämpas inom bolagsrätten, 21 kap ABL. Sambo blir därför att jämställa med make så snart samboförhållandet är äktenskapsliknande, oavsett om det finns några gemensamma barn eller inte.

Vid inkomstbeskattningen är också gemensamt barn avgörande för om sambor ska jämställas med makar, 2 kap 20 § IL. Likaså om de tidigare har varit gifta med varandra. Exempelvis blir sambor därmed närstående, som då också innefattar styvbarn och därmed sambons eventuella barn, HFD 2014 ref 26.

Sambolagen har endast regler om rätten till den gemensamma bostaden och inte i övrigt några regler som liknar de som gäller för gifta, exempelvis gifto- och arvsrätt, ärvdabalken (ÄB). För sambor kan det därför vara särskilt viktigt att upprätta ett testamente oavsett om det finns gemensamma barn eller inte.

Sambolagen kan ersättas genom ett skriftligt avtal, där istället anges hur egendomen ska fördelas vid exempelvis en framtida separation.

Köp och ladda ner ett samboavtal

Köp och ladda ner våra samboavtal direkt här nedan. Klicka på ”Köp” och följ instruktionerna. Betala enkelt med Klarna.

Inbördes testamente

Inbördes testamente behövs oftast inte, men kan användas för att ge maken full äganderätt. Efterlevande make ärver, om annat inte anges i testamente, med fri förfoganderätt. Arvet kan då visserligen konsumeras, men inte testamenteras bort och den efterlevande får heller inte genom gåva eller annan liknande handling, orsaka en väsentlig minskning av kvarlåtenskapen, 3 kap. 3 § ÄB. Efterarvingarna kan då behöva kompenseras för väsentlig minskning av kvarlåtenskapen.

Gåva mellan makar kräver inte äktenskapsförord, men för att vara giltig mot borgenärer vid exempelvis en konkurs krävs registrering hos tingsrätten. Förtida arv är ett begrepp som syftar på gåvor och liknande åtgärder som gjorts före dödsfallet och som innebär en form av avsteg från den legala arvsrätten.

Särkullbarn

Särkullbarn har en speciell rätt, laglott, till arv efter sin förälder på halva arvslotten, 3 kap. 1 § ÄB. Efterlevande makens arvsrätt reduceras alltså med vad särkullbarn kan komma att kräva. Det är särkullbarnet självt, som avgör och det kan ske antingen före eller efter dödsfallet. Om särkullbarnet avstår ärver den efterlevande maken, får särkullbarnet istället rätt till efterarv. Det motsvarar så stor del som arvet utgjorde i förhållande till den totala förmögenhetsmassan då den efterlevande maken avled, 3 kap. 2 § ÄB.

Testamente

Testamente görs oftast för att låta arvet ske på något annat sätt än vad om anges i den legala arvsordningen. Det behöver inte registreras och heller inte godkännas av exempelvis make, bröstarvinge och heller inte sambo. Vittnena behöver inte ta del av innehållet i testamentet och får inte vara närstående till testator eller till den som får egendomen och får heller inte vara under 15 år. Testamente bör man exempelvis skriva om man i ett samboförhållande vill att den andre ska ärva.

Makar kan exempelvis testamentera giftorättsandelen och också den enskilda egendomen och den begränsas enbart om det finns laglottsanspråk från särkullbarn.

I följande fall kan det vara skäl att upprätta testamente

  • Om makarna vill att den efterlevande ska ha full äganderätt till den avlidnes kvarlåtenskap, NJA 1995 s. 303.
  • Om makarna vill att den avlidnes kvarlåtenskap helt eller delvis ska tillfalla någon annan än den efterlevande maken.

Äktenskapsförord

Makars egendom kan ägas med giftorätt eller – om äktenskapsförord upprättats och registrerats, som enskild egendom. Den enskilda egendomen kan respektive make själv bestämma över och överlåta. För fastighet och bostadsrätt krävs däremot den andre makens godkännande. Däremot krävs inte sådant godkännande för att testamentera, som alltså kan innebära att efterlevande maken inte ärver, exempelvis den gemensamma bostaden, om är den andre makens enskilda egendom och som den maken dessutom valt att testamentera till någon annan än den efterlevande maken. Vardera maken kan testamentera även om det saknas äktenskapsförord. Effekten blir att det som skulle ha gått till efterlevande maken då går till någon som anges i testamentet. Arvet efter den efterlevande makens kan därefter påverkas av att det finns personer som har en latent arvsrätt, sk secundosuccession. Efterlevande make kan – även om den avlidne inte upprättat något testamente – avstå sitt arv.

RÄTTSFALL Makar, som gemensamt köpt fastigheter, har betalat en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen har vardera maken erlagt hälften, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom. Denna makes hälftendel av fastigheterna har ansetts utgöra enskild egendom, NJA 1995 s. 577: Fråga vid gåva mot visst vederlag, s.k. blandad gåva, om giltigheten av ett villkor att egendomen, en fastighet, skall utgöra mottagarens enskilda egendom, NJA 2008 s. 457, Make har på ett bankkonto satt in försäljningslikvider, vilka i hans hand utgjort hans enskilda egendom. På kontot fanns sedan tidigare av makarna insatta medel som ingick i deras giftorättsgods. Fråga om försäljningslikviderna genom insättningen förlorat sin karaktär av enskild egendom, NJA 1992 s. 773:

Generationsskifte

Företaget, aktierna, fastigheten eller bostadsrätten kan oftast överlåtas till närstående på förmånligt sätt, men kan också påverkas av att reglerna är olika för olika tillgångar och att det kan vara flera mottagare med olika intressen.

För fastigheter tillämpas en huvudsaklighetsprincip som innebär att givaren ändå kan ersättas upp till taxeringsvärdet utan att det blir klassat som försäljning och därmed skatt på överlåtelsen. Denna huvudsaklighetsprincip tillämpas inte för andra tillgångar, exempelvis aktier och bostadsrätter, då all ersättning ses som köpeskilling och för med sig vinstbeskattning.

Aktierna i företaget kan däremot överlåtas till ett lågt pris till ett annat företag som ett led i ett generationsskifte. En enskild firma kan överlåtas som gåva då övertagaren tillgångar och skulder oftast helt utan skattekonsekvenser.

Gåva kan ske genom ett enkelt gåvobrev som varken kräver bevittning eller registrering annat än vad som behövs gentemot exempelvis skatteverket, försäkringskassan och andra myndigheter.

För gåva mellan makar krävs äktenskapsförord som sker genom Skatteverkets registrering som då också kan åberopas gentemot eventuella fordringsägare.

De särskilda reglerna för fåmansföretag, 3:12-reglerna, har försvårats på grund av att närstående jämställts med ägaren. Reglerna är komplicerade och skatteflyktsklausulen har tillämpats på alltför avancerade upplägg. Aktierna förblir kvalificerade även om ägaren överlåtit aktierna och också upphört med sin egen verksamhet. RÅ 2010 ref 11. Fr o m 1 juli 2019 infördes undantagsregler för att underlätta generationsskiften, dock krävs bl a att övertagaren varit verksam under minst fem år och säljaren kan heller inte äga aktier i det övertagande bolaget. 57 kap 4 o 5 §§ IL, 57 kap 4a § IL, prop 2018/19:54.

Ett av alternativen är att ägaren fortsätter, men då i enskild firma, och låter det gamla bli ett sk trädabolag. Ägaren kan under karenstiden förvalta bolagets ansamlade kapital. RÅ 2009 not 68. Har man dessutom fyllt 61 år kan man ta ut den allmänna pensionen och därigenom sänks också de sociala avgifterna. Se även SRN 45-15/D, där karensbolaget kunde behålla provisionsintäkter.

Generationsskifte i praktiken

Det finns alternativa sätt att överlåta men samtidigt behålla ägandet inom en begränsad ägarkrets, exempelvis

  1. Testamente
  2. Äktenskapsförord
  3. Samtyckesförbehåll
  4. Förköpsförbehåll
  5. Hembudsförbehåll
  6. Aktieägaravtal
  1. Genom testamente kan ägaren ändra den legala arvsordningen av kvarlåtenskapen, dock att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, 7 kap. 1 § ÄB.
    Talan om att testamentet är ogiltigt, ska väckas i domstol inom sex månader efter att denne fick kännedom om testamentet, 14 kap. 5 § ÄB.
    Innehållet blir offentligt först efter testatorns död och ägaren kan därför hemlighålla känslig information under sin livstid.
    Genom att i testamente föreskriva att t.ex. arvtagarens andel i bolaget ska utgöra dennes enskilda egendom, kan bolaget hållas inom familjen och inte inkluderas vid en eventuell framtida bodelning.
  1. Genom äktenskapsförord kan ägarkretsen begränsas inom familjen, då makarna sinsemellan avtalar om att viss eller all deras egendom ska tillhöra en av makarna som enskilda egendom. Ett äktenskapsförord ska upprättas i skriftlig form och undertecknas av båda parter samt registreras hos skatteverket, 7 kap. 3 § 2 st. samt 3 st. ÄktB.
    Ägarkretsen i bolaget kan också begränsas genom att i bolagsordningen skriva in förvärvsklausuler; samtyckes-, hembuds- och förköpsförbehåll, 4 kap. 7 § 1 st. ABL. Det kan vara en fördel att använda flera då de kompletterar varandra, men de får inte slås samman.
  1. Med samtyckesförbehåll, 4 kap. 8-17 §§ ABL, förstås att bolagets aktier inte får överlåtas till en ny aktieägare om inte bolaget ger sitt samtycke. Styrelsen eller bolagsstämman avgör om samtycke, beroende på vad som anges i bolagsordningen.
  2. Med förköpsförbehåll, 4 kap. 18-26 §§ ABL, ges någon rätten att köpa aktierna, exempelvis en redan befintlig aktieägare. Det innebär därför en begränsning av den en akties fria överlåtbarhet men kan endast avse köp och alltså inte vid bodelning, arv eller testamente. Till skillnad från samtyckesförbehåll behöver överlåtaren inte påvisa någon köpare. Däremot omfattar inte förköpsförbehåll annat än köp varför hembudsförbehåll kan införas vid arv, testamente eller bodelning.
  3. Med hembudsförbehåll, 4 kap. 27-36 §§ ABL, kan ägaren få kontroll över vilka personer som kan bli aktieägare i bolaget, då ägarna har rätt att lösa in de aktier som övergått till en utomstående person. Förbehållet kan inte begränsas till viss person, men däremot till att endast gälla vid bodelning, arv eller testamente.
  4. Ett aktieägaravtal, som inte omfattas av någon särskild reglering, exempelvis i aktiebolagslagen, kan ingås mellan bolagets ägare. Det är därför endast parterna som ingått avtalet som blir bundna av det, men kan inte avvika från tvingande bolags- eller arbetsrättsliga regler. Avtalet kan ges en giltighetstid men i annat fall så anses det löpa tillsvidare. Där kan ägarna också avtala sinsemellan om att exempelvis förköpsförbehållet även ska gälla vid bodelning, arv och testamente. Vidare kan också anges mer restriktiva gränser än vad som anges i aktiebolagslagen, exempelvis för nyemissioner, och vid omröstningar gällande bolaget.

Investeringar i lokaler

Den ekonomiska risken av nyföretagande är oftast förknippat med fasta kostnader i form av hyra och inventarieköp. Därför utnyttjas inte sällan lokaler och utrymmen i den egna bostaden. Då behövs oftast inte några särskilda avtal, men däremot kan krävas tillstånd om det är lokaler eller lägenhet som ägs av någon annan. Om hyresavtal träffas med make eller annan närstående, kan det komma bedömas enligt de regler som gäller för fåmansföretag. Skattemässigt medges avdrag för sådana kostnader, men att reglerna är olika beroende på om verksamheten bedrivs som enskild firma eller genom aktiebolag. Se mall.h1. Se även skv och skv.

Inventarier och värdepapper

Inventarier som används och behövs för verksamheten får kostnadsföras oavsett företagsform, men med viss skillnad när det gäller korrigering för eventuell privat användning. Om det är ett aktiebolag påförs en skattepliktig förmån medan i en enskild firma justeras avdraget för den privata användningen. Värdepapper kan normalt inte ingå i den enskilda firman utan behandlas som enligt reglerna för kapitalinkomster. Se mall. Se även skv och skv.

Lön, utdelning eller pension

Resultatet av verksamheten kan disponeras på många olika sätt och är delvis också olika beroende på företagsform. Lön kan betalas ut till ägarna och även familjemedlemmar, men med vissa begränsningar när det fåmansföretag. Det gäller också pensionsutfästelser, där direktpension kan vara ett alternativ för den som driver verksamheten i ett aktiebolag. För den enskilda näringsidkaren kan avsättningar till periodiseringsfond eller expansionsfond vara en alternativ form för pensionsavsättning.

Samarbetsavtal och aktieägaravtal

Samarbetsavtal kan exempelvis vara olika affärsavtal om fördelning av ersättningar, uppdrag, kostnader mm och sker oftast när det är flera externa parter som då inte ingår den egentliga familjekretsen. Aktieägaravtal är avtal mellan ägarna i ett aktiebolag och reglerar frågor som inte framgår direkt av lagen eller också är avtal som går längre än vad lagen föreskriver.

Avveckling eller överlåtelse

Överlåtelse av en enskild firma kan ske som gåva (generationsskifte) eller överlåtelse av tillgångar mot ersättning och eventuellt övertagande av skulder. Vid gåva övertas värdena av tillgångar och eventuella skulder. Även periodiserings- och expansionsfonder kan på vissa villkor om inte givaren själv återför och beskattas för fonderna.

Olika alternativ för avveckling/överlåtelse av enskild firma

  • Firman kan föras över till ett aktiebolag, exempelvis om det finns stora obeskattade reserver.
  • Försäljningsvinsten kan sättas av till expansionsmedelsfond och/eller periodiseringsfond eller också investeringsfond som alla kan användas i en fortsatt verksamhet.
  • Firman kan föras till ett aktiebolag, som i sin tur ägs av ett annat aktiebolag, som sedan avyttrar bolaget och vinsten får då sparas i holdingbolaget utan att det sker någon omedelbar beskattning.
  • Försäljningsvinsten kan tas ut i form av löner och pensionsavsättningar.
  • Verksamheten kan föras över till ett handelsbolag och vinsten tas ut genom resultatfördelning och kapitaluttag från handelsbolaget.

Olika alternativ för avveckling/överlåtelse av aktiebolag

Aktie- eller inkråmsöverlåtelse är de vanligaste sätten för överlåtelse och avveckling av att aktiebolag. I det senare fallet, inkråmsaffär, är bolaget säljare och inte ägaren, som sedan har att förvalta eller avveckla själva bolaget. Följande alternativ kan övervägas.

  • Överlåtelse av inkråm till nytt bolag
  • Överlåtelse av aktierna till ett nytt bolag, intern aktieöverlåtelse
  • Gåva av aktierna

Substansvärdet av företaget eller eget kapital som det kan kallas, är skillnaden mellan värdet av tillgångarna och skulderna. Det används oftast i mindre bolag eller då verksamheten är så gott som helt beroende av ägarens eget arbete. Bolaget kan då avvecklas eller säljas antingen externt eller genom intern överlåtelse till nytt bolag som kan överta bolaget genom fusion. 3:12-reglerna kan innebära att aktierna är kvalificerade under fem år trots att ägaren inte längre är verksam i bolaget. Karenstiden på fem år kan ägnas åt att enbart förvalta kapitalet.

Avkastningsvärdet kan användas om bolaget har en upparbetad verksamhet. Då värderas även framtida vinster, exempelvis intäkter från kontrakt, försäljning mm. Det kan ses som förväntningsvärde eller goodwill. De framtida vinsterna kapitaliseras sedan till ett framtida nuvärde eventuellt med tillägg för kapitalet i bolaget. Om årliga vinsten är 1 mkr och köparen vill ha en avkastning på 20 procent så skulle avkastningsvärdet motsvara 5 mkr. Oftast brukar priset sättas till ett visst antal årsvinster, ex 4 gånger årsvinsten eller 4 mkr och eventuellt med tillägg för upparbetat kapital.

Mallar för familjen och företaget