Styrelsearvoden räknas som uppdragsinkomst på samma med sätt som lön. Uppdraget anses som personligt varför ett bolag inte kan stå som mottagare, såvida det inte kan anses ingå i en yrkesmässig verksamhet. Det krävs då också ett avtal där bolaget står som uppdragstagare och avtalspart. Så är ofta fallet när det gäller advokater eller banktjänstemän som representerar banken i styrelsen. Enligt praxis är det i vissa fall möjligt att både agera som styrelseledamot och konsult i samma bolag. Kravet är att uppdraget är särskilt dokumenterat och avgränsat från styrelsearbetet.

§ Aktiebolagslagens bestämmelser om styrelsens medansvar innebär att en styrelseledamot som infriar en förpliktelse, exempelvis skatteskulder, kan kräva övriga i sty- relsen. (NJA 2009 sid 221).

Dessa fall visar när styrelsearvode kan bli näringsverksamhet eller tjänsteinkomst:

§ Företagsdoktor, RÅ 1993 ref 55, managementkonsult, RÅ 1993 ref 104, RÅ 2000 not 187, advokat- eller konsult- verksamhet, RÅ 1940 not 700, F-skattsedel, RÅ 2007 ref 61, personlig inkomst, RÅ 2007 not 103, KRS 5/7 2004, 4380-02, RÅ 2004 ref 62, uppdragsavtal, RÅ 1983 1:40, RÅ1984 1:101, hockeyspelare, RÅ 2001 ref 50, ledamöter i en ideell förening, KRS 16/6 1977, styrelseledamot har ansetts som uppdragstagare och inte arbetstagare, RÅ 2001 not 164, RÅ 2009 not 111.