Alla som arbetat och bott i Sverige får allmän pension, som grundas på alla inkomster du betalar skatt för. Det gäller även inkomster som till exempel arbetslöshetsersättning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldrapenning. Det finns också delar som inte är inkomstgrundade, som garantipension.
Dessa inkomster ligger till grund för beräkning av pensionsrätt inom den allmänna pensionen på arbetsinkomster inom ATP och inom det inkomstgrundande pensionssystemet. Från de totala arbetsinkomsterna avgår avdrag som gjorts för kostnader i arbetet som överstiger 1 000 kr,
då erhållen kostnadsersättning från arbetsgivare frånräknats. Det på så vis framräknade inkomstbeloppet är avgiftsunderlag för allmän pensionsavgift.
När debiterad allmän pensionsavgift avräknats från avgiftsunderlaget enligt ovan framkommer den pensionsgrundande inkomsten, men med 7,5 inkomstbasbelopp. Se inkomstbasbelopp.
Varje år beräknas en pensionsrätt som är 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten och andra pensionsgrundande belopp. Av de 18,5 procentenheter fonderas 2,5 i premiereservfonder och varje medborgare får själv placera i fonder genom pensionsmyndigheten.
Övriga 16 procentenheter är inkomstpension som är ett fiktivt pensionskapital, som avsätts årligen. De avgifter på dina inkomster som går till pensionen är dock endast 17,21 %. Skillnaden förklaras av att den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 %. Det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 % beräknas vilket ger 17,21 % (18,5 × 0,93). Den högsta inkomst som man behöver betala pensionsavgift för är 8,07 inkomstbasbelopp, vilket i praktiken innebär 7,5 inkomstbasbelopp.
Pension får tas ut från den månad då man fyller 61 år, men ju längre man väntar med uttaget av pensionen desto större blir den per månad.
Förutom allmän pension och tjänstepension har många även ett frivilligt privat pensionssparande. Se pensionsförsäkring.
ATP-systemet
För den som omfattas av det gamla ATP-systemet (född före 1954) krävs att den pensionsgrundande inkomsten överstiger ett förhöjt prisbasbelopp med minst 100 kr för att pensionspoäng ska beräknas. Som poängår räknas också år då förälder under större delen av året vårdat barn som inte fyllt tre år. För full ATP krävs minst 30 poängår. Pensionen beräknas efter genomsnittspoängen av de 15 bästa åren. Den som vid pensioneringen har mindre än 30 poängår får sin ATP-pension reducerad med 1/30 för varje uteblivet poängår.
År 2003 ersattes folkpension, ATP och pensionstillskott och det särskilda grundavdraget med tilläggspension och garantipension.
Om du är född mellan 1938–1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension och om du är född 1937 och tidigare består den allmänna pensionen av tilläggspension och garantipension.
De gamla ATP-pensionerna omräknas med ett inkomstindex. Även om inkomstindex ökar kan ATP-pensionerna ändå sänkas om den s k bromsen slår till. Bromsen är »Räntan« på det pensionskapital som hör till inkomstpensionen. Se inkomstbasbeloppet.
Garantipension
Du kan ha rätt till garantipension om du har fyllt 65 år och har låg eller ingen inkomstgrundad pension.
För att få full garantipension krävs att du ha bott minst 40 år i Sverige från och med det år du fyllde 16 till och med det år du fyller 64 år. Har du bott Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40 för varje år som saknas. Garantipensionen blir också lägre om du har inkomstgrundad pension. Garantipensionen minskas med din inkomstpension, tilläggspension, änkepension eller viss utländsk pension. Den utbetalda premiepensionen minskar inte garantipensionen. Istället räknas inkomstpensionen upp så att den motsvarar även premiepensionen genom att inkomstpensionen beräknas utifrån all intjänad pensionsrätt.
Inkomstpensionen
Inkomstpensionen är en inkomstgrundad pension som baseras på de pensionsrätter du har tjänat in. Hur mycket du får i inkomstpension beror på hur mycket som har betalats in under åren du arbetat och hur inkomstutvecklingen har varit i samhället. Även den inkomstgrundad ålderspension beräknas pensionsgrundande inkomst på samma sätt som för ATP. I underlaget som bestämmer årets pensionsrätt kan dessutom ingå andra pensionsgrundande belopp. Dessa kan exempelvis beräknas på barnår, studier, vid plikttjänstgöring och vid förtidspension. Den inkomstgrundade ålderspensionen påverkas av alla yrkesverksamma år.
Premiepensionen, PPM-sparande Varje år avsätts 2,5 % av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen. Premiepensionen är inkomstgrundad och baseras på dina pensionsrätter i premiepensionssystemet. Premiepensionens storlek beror på hur mycket som betalats in och hur de fonder du valt har utvecklats. Det är den delen av den allmänna pensionen som du kan påverka själv genom hur du placerar dina pengar. Därför kan premiepensionen vara viktig, även om den är en mindre del av din totala pension. Denna pension får alla som är födda 1938 eller senare och har tjänat in till pensionsrätter.
Det gick att välja fonder första gången under hösten 2000. Pengarna för dem som inte valde hamnade i Sjunde AP-fondens premiesparfond, som till största delen placerar i svenska och utländska aktier.
Råd för pension
PPM-uttag ger rabatt
Den månad du fyller 61 år kan inkomst och PPM-pensionen lyftas. Du kan på så sätt få pensionen under längre tid – och också få olika rabatter. Du kan nämligen skaffa ett intyg från försäkringskassan om att du är pensionär – och därmed få lägre priser på vissa resor, entréavgifter och annat.
Överför pensionspengar till hustrun
Det går att flytta över premiepension för ett eller flera år på andra maken. Om mannen flyttar över pensionsförmånen på hustrun reduceras hustruns pension med 14 %, eftersom statistiken visar att kvinnor har längre livslängd. Detta kan ändå bli lönsamt om en man med inkomst över skiktgränsen flyttar pension till en hustru som har inkomst under skiktgränsen för statlig skatt.
Inkomstpensionen justeras årligen
Pensionskapitalet omräknas årligen med ett index för den genomsnittliga löneutvecklingen inom landet. Se inkomstbasbelopp. Stiger lönerna ökar således pensionskapitalet i värde. För 2013 blev det en ökning på 4,1 % och för år 2014 sänks den med 2,8 % för att sannolikt åter öka kommande år. Grundavdraget anpassas ibland till sänkta pensioner så att den disponibla inkomstpensionen i vart fall inte minskar.
Vid pensioneringen delas det uppnådda pensionskapitalet för inkomstpension med ett delningstal. På så sätt framkommer den årliga inkomstpension som betalas ut. Är det totala pensionskapitalet exempelvis 1,8 milj kr och delningstalet 18 blir den årliga inkomstpensionen 100 000 kr. Delningstalet är större, ju tidigare uttaget av inkomstpensionen sker.
Pensionsrätt ges i vissa fall för år då arbetsinkomsten varit låg eller obefintlig, t ex när den som är vårdnadshavare för barn som inte fyllt fyra år ska få s k barnårsrätt, grundat på inkomsten när barnledigheten togs ut. Också vid studier och värnpliktstjänstgöring blir det viss pensionsrätt, utan att den enskilde behöver betala några avgifter till pensionssystemet.
Det finns också möjlighet för en make att ge bort sin pensionsrätt för enskilda år till den andra maken, men enbart premiepensionen.
Om lönerna jämfört med priserna stiger med mer än viss % ska pensionärerna få en extra höjning av pensionen. Om priserna däremot ökar mer än en viss % jämfört med löneutvecklingen blir uppräkningen av pensionerna lägre än prisökningarna.
Vilka berörs?
Endast den som är född 1954 eller senare berörs i sin helhet av inkomstgrundad ålderspension i nya pensionssystemet. Den som är född 1938–1953 får pension delvis efter de nya reglerna och delvis efter gamla ATP-regler. Pensionsrätten (inkomstpension och premiereserv) minskas då med en tjugondel för varje helt år som förflutit från födelseåret till utgången av år 1954.
Tjänstepension De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, en frivillig del som kallas avtalspension eller tjänstepension. Den fastställs genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, exempelvis ITP, som gäller tjänstemän. En viss del av denna kan de anställda själva bestämma över.
Även LO-medlemmar får placera en del av avtalspensionen som de själva vill – i traditionell försäkring eller i fondförsäkring, med eller utan familjeskydd och återbetalningsskydd.
Om du har tjänstepension sätter din arbetsgivare varje månad av en summa till dig. De olika pensionerna påverkar inte varandra, utan läggs ihop och blir tillsammans din totala pension.
Tjänstepensionens grunddelar är ålderspension, efterlevandeskydd och sjukförsäkring. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension. Du som är egen företagare måste själv se till att kompensera för att du inte får någon tjänstepension. Du får heller ingen tjänstepension om du studerar eller är arbetslös.
Det finns två olika typer av tjänstepension
De två olika tjänstepensionerna är förmånsbestämd och premiebestämd. I en förmånsbestämd pension är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan själv inte påverka den förmånsbestämda delen utan det är upp till din arbetsgivare att betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen.
I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in. Exakt hur stor din tjänstepension blir med den här lösningen beror på avkastningens storlek och hur stor förvaltningskostnad som tas ut. Du påverkar själv din slutliga tjänstepension via de val du gör.
