Basbelopp 2020

Basbelopp används för att beräkna olika belopp inom till exempel pension och sjukförsäkring.

Prisbasbeloppet för 2020 är 48 300 kronor.

Förhöjt prisbasbelopp för 2020 är 47 300 kronor.

Inkomstbasbelopp för 2020 är 66 800 kronor.

Basbelopp 2019

Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kronor.

Förhöjt prisbasbelopp för 2019 är 47 400 kronor.

Inkomstbasbelopp för 2019 är 64 400 kronor.

Basbelopp 2018

Prisbasbeloppet för 2018 är 45 500 kronor.

Förhöjt prisbasbelopp för 2018 är 46 500 kronor.

Inkomstbasbelopp för 2018 är 62 500 kronor.

Det finns tre olika och årliga basbelopp:

Prisbasbeloppet används bland annat som grund för inkomsttak för sjukpenning och tillfällig föräldrapenning samt för värdet av bilförmån, maximalt skattefritt traktamente, deklarationspliktsgränsen, grundavdraget för löntagare och skattefri tävlingsvinst i idrottstävling.
Inkomstbasbeloppet är ett basbelopp som används bland annat för beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst för den allmänna pensionen och i de sk 3:12-reglerna som gäller ägare av kvalificerade aktier. Genom pensionssystemet med inkomstgrundad ålderspension infördes begreppet inkomstbasbelopp, som är ett inkomstindex som följer löneutvecklingen i Sverige. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av
Förhöjda prisbasbeloppet används för beräkning av pensionspoäng inom allmän försäkring.

Statslåneräntan

bestäms löpande och motsvarar säljräntan på statens tioåriga obligationslån. Vid beskattningen används exempelvis statslåneräntan den 30 november året innan i reglerna för fåmansföretag – 3:12-reglerna, bilförmån, investeringssparkonto, kapitalförsäkring, räntefördelning och periodiseringsfond. Fr o m 2017 gäller lägsta nivåer, golv, 0 och 0,5 procent. Syftet är att förhindra vissa oavsedda effekter om statslåneräntan blir noll eller negativ. Det kan påverka beräkningen av ränteförmånligt lån, bilförmån, periodiseringsfonder och räntefördelning samt avkastningsskatt på pensionskapital.

Reporäntan

är riksbankens vanligaste styrränta. Den avgör vilken ränta som bankerna betalar vid lån från riksbanken. Den avgör också vilken ränta bankerna betalar när de lånar av varandra och styr till stor del nivån på den rörliga boräntan och bankernas insättningsränta. Här kan du följa reporäntan.

Diskonto

har ersatts av referensränta, som fastställs av Riksbanken två gånger om året och motsvarar Riksbankens reporänta vid utgången av föregående halvår avrundat till närmast högre halva procentenhet.

Fråga: Kan ett avtal som relaterar till diskonto vara giltigt?
Svar: Ja, men i så fall bör referensräntan användas som har ersatt diskontot.
Fråga: Kan basbelopp ändras under löpande år?
Svar: Nej, det fastställs året innan och gäller för hela det kommande året.