Anskaffningsutgift är tillsammans med förbättringsutgifter vad som får dras av vid vinstberäkningen, omkostnadsbeloppet, vid en försäljning av exempelvis aktier, bostadsrätt eller fastighet.
Oftast använder man den faktiska anskaffningsutgiften, men schablonregler finns också. Exempelvis 20 % av försäljningssumman för börsnoterade aktier och 150 % av taxeringsvärdet (år 1952) för fastigheter. Se kapitalvinst – aktier, privatbostadsfastighet – försäljning och näringsfastighet.
Anskaffningsutgiften för andel i handelsbolag beräknas på särskilt sätt och kallas justerad anskaffningsutgift då hänsyn tas även till det skattepliktiga resultatet på andelen.
Anskaffningsutgiften för t ex fastighet har bl a betydelse när man beräknar kapitalvinst eller värdeminskningsavdrag. Se aktier och bostadsrätt.
I anskaffningsutgiften för fastighet får man räkna med samtliga kostnader för fastighetsköpet, inklusive kostnad för lagfart, gravationsbevis, mäklararvode och inteckningar.
Om byggnaden är uppförd i egen regi får samtliga byggkostnader räknas med, inklusive eventuella rivningskostnader. Om lagfarten avser både mark och byggnad får stämpelskatten fördelas – t ex med ledning av taxeringsvärdena.
Rättsfall om anskaffningsutgift
- Lagfartskostnad lägger man till anskaffningskostnaden RÅ 1962 ref 60
- Anskaffningsvärde har beräknats för byggnad även då den köpts för att rivas, RÅ 2011 ref 72, se även SKV 131 62905412/111.
Här kan du läsa mer om fastighetsdeklaration
Husförsäljning – Så gör du avdrag vid försäljning av villa, bostadsrätt eller fritidshus
