|
Skatten på förvärvsinkomst (tjänst och näringsverksamhet) och kapitalinkomst räknas ut var för sig på detta sätt:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, år 2011
Grundavdrag, allmänna avdrag ) På den beskattningsbara inkomsten betalas kommunalskatt och eventuellt statlig skatt:
• De som inkomståret 2010 har en beskattningsbar årsinkomst upp till 383 000 kr betalar enbart kommunalskatt.
• De som har högre beskattningsbar inkomst än 383 000 kr betalar dessutom en statlig skatt. Procentsatsen är 20 procent för beskattningsbar inkomst upp till 548 300 kr. På inkomster däröver är den statliga skatten 25 procent.
• Dessutom tillkommer en allmän pensionsavgift på 7 procent för pensionsgrundande förvärvsinkomster som räknas på avgiftsunderlag upp till högst 8,07 inkomstbasbelopp. Avgiften avräknas dock från den kommunala skatten. Detta innebär att upptill till ca 56.900 kr blir endast pensionsavgift.
• Grundavdraget under 2011 är 18 200 kr upp till en taxerad årsinkomst på 42 300 kr för att därefter öka med 200 kr per tusenlapp i ökad inkomst upp till maximalt 33 000 kr. Det högsta grundavdraget ges vid taxerad årsinkomst från 116400 till 133 100 kr. Därefter minskar grundavdraget med 100 kr per tusenlapp i ökad inkomst ned till 12 600 kr vid en taxerad årsinkomst på ca 334 100 kr och däröver.
Kapital
Räntor, kapitalvinster samt inkomst av uthyrning från privatbostäder tas upp i inkomstslaget kapital.
Ränteutgifter dras av. Dessutom dras kapitalförluster av, men normalt med bara 70 procent av den verkliga förlusten.
För privatbostäder sker också en halvering av den framräknade vinsten enligt grundregeln innan vinsterna tas upp under kapital. Se vidare privatbostadsfastighet – försäljning.
Skatten på slutsumman blir 30 procent i statlig skatt.
Om ränteutgifterna och kapitalförlusterna är större än inkomsterna blir det en skattereduktion, som är 30 procent av underskottet upp till 100 000 kr. Därutöver är reduktionen 21 procent av underskottet. Skattereduktionen reducerar den statliga och kommunala inkomstskatten, samt fastighetsskatten, men bara om det samma år finns sådana skatter att kvitta. Skattereduktionen får inte sparas till kommande år.
Mervärdesskatt ska redovisas i inkomstdeklarationen för näringsidkare som inte ska göra särskild redovisning.
LAGTEXT
62 kap. Allmänna avdrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för- underskott i 2-4 §§,
- debiterade egenavgifter i 5 §,
- utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,
- periodiska understöd i 7 §, och
- pensionssparande i 8 §.
Bestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i 9 §.
Underskott
2 § Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.
Avdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap. 34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.
Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare utsträckning än som anges i 14 kap. 14 och 15 §§.
3 § Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.
Avdrag får inte göras om
1. den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren närmast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande näringsverksamhet, eller
2. en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverksamheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.
Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag. Detta gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.
4 § För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregående beskattningsårs underskott.
Avdrag enligt första stycket får göras bara om den skattskyldige under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas. Lag (2007:1419).
Debiterade egenavgifter
5 § Allmänt avdrag ska göras för debiterade egenavgifter som inte ska dras av i något av inkomstslagen. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2007:1419).
Utländska socialförsäkringsavgifter
RÅ 2006 ref. 55 Allmänt avdrag medgavs inte för norsk trygdeavgift. Inkomsttaxering 2000.
6 § /Träder i kraft I:2011-01-01/ Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att
1. den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för beskattningsåret i Sverige, och
2. den skattskyldige på grund av utfört arbete enligt slutligt fastställd debitering eller liknande ska betala avgifterna
- i överensstämmelse med den konvention som avses i lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet, eller
- till följd av att den skattskyldige enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen ska omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet.
Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2010:1378).
RÅ 2006 ref. 55 Allmänt avdrag medgavs inte för norsk trygdeavgift. Inkomsttaxering 2000.
Periodiska understöd
7 § Allmänt avdrag ska göras för periodiska understöd och andra periodiska utbetalningar under beskattningsåret som inte ska dras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen
1. avser skadestånd,
2. avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare make,
3. görs till en tidigare anställd,
4. görs på grund av föreskrift i testamente, eller
5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för avyttrade tillgångar.
Avdrag för skadestånd vid personskada ska göras bara med belopp som avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.
Vad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte ska dras av finns i 9 kap. 3 §. Lag (2007:1419).
Pensionssparande
8 § Allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 59 kap. Lag (2007:1419).
Begränsat skattskyldiga
9 § Rätt till avdrag som avses i 2–7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året.
Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. Lag (2009:1060).
63 kap. Grundavdrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag. Lag (2002:322).
Fysiska personer
2 § Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3–5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade.
Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Lag (2009:1060).
3 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.
Taxerad förvärvsinkomst Grundavdrag
överstiger inte 0,99prisbasbelopp 0,423 prisbasbelopp
överstiger 0,99 men inte2,72 prisbasbelopp 0,423 prisbasbelopp ökat med 20procent av det belopp medvilket den taxeradeförvärvsinkomsten överstiger0,99 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte3,11 prisbasbelopp 0,77 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte7,88 prisbasbelopp 0,77 prisbasbelopp minskat med10 procent av det belopp medvilket den taxeradeförvärvsinkomsten överstiger3,11 prisbasbelopp
överstiger 7,88prisbasbelopp 0,293 prisbasbeloppLag (2005:826).
3 a § /Träder i kraft I:2011-01-01/ För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Taxerad förvärvsinkomst Särskilt belopp
överstiger inte 0,98prisbasbelopp 0,557 prisbasbelopp
överstiger 0,98 men inte0,99 prisbasbelopp 0,459 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den taxerade förvärvsinkomsten
överstiger 0,99 men inte2,72 prisbasbelopp 0,657 prisbasbelopp minskat med 10 procent av den taxerade förvärvsinkomsten
överstiger 2,72 men inte3,11 prisbasbelopp 0,112 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den taxerade förvärvsinkomsten
överstiger 3,11 men inte3,85 prisbasbelopp 20 procent av den taxerade förvärvsinkomsten minskat med 0,199 prisbasbelopp
överstiger 3,85 men inte4,8 prisbasbelopp 0,186 prisbasbelopp ökat med 10 procent av den taxerade förvärvsinkomsten
överstiger 4,8 men inte7,88 prisbasbelopp 0,619 prisbasbelopp ökat med 1 procent av den taxerade förvärvsinkomsten
överstiger 7,88 men inte12,21 prisbasbelopp 1,407 prisbasbelopp minskat med 9 procent av den taxerade förvärvsinkomsten
överstiger 12,21prisbasbelopp 0,307 prisbasbeloppLag (2010:1826).
4 § För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 3 och 3 a §§ tillämpas. Lag (2008:1306).
5 § Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans allmänna avdrag.
Vid denna beräkning ska överskottet av tjänst minskas med sådana lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Vidare ska vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap. 8 och 10- 12 §§ grundas på- överskott av passiv näringsverksamhet, eller
- sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).
Ideella föreningar
11 § Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 7 § första stycket har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor.
64 kap. Sjöinkomstavdrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om- sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,
- sjöinkomst i 3 och 4 §§,
- anställning på EES-handelsfartyg i 5 §, och
- fartområden i 6 §. Lag (2007:764).
Sjöinkomstavdragets storlek
2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med- 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart, och
- 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.
Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöinkomst med en trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket.
Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2007:1419).
Sjöinkomst
3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES- handelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.
Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av
1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare ska tillträda en befattning på fartyget, och
2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.
Första och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del används i fjärrfart eller närfart. Lag (2008:134).
4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.
Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.
Anställning på ett EES-handelsfartyg
5 § Med anställning på ett EES-handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.
Med anställning på ett EES-handelsfartyg likställs anställning på ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES och som en redare som hör hemma inom EES hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar. Lag (2007:764).
Fartområden
6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.
Med inre fart avses fart inom landet till övervägande del i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
Med närfart avses- linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och
- linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Lag (2005:347).
AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN
65 kap. Skatteberäkningen
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483).
Gränsbelopp
2 § Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor.
Fysiska personer
Kommunal inkomstskatt
3 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 22 kap. 1 a § skattebetalningslagen (1997:483) för året före taxeringsåret. Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med andra taxeringsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort. Lag (2007:1419).
4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §. Lag (2009:1060).
Statlig inkomstskatt
5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster- 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och
- 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.
Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 367 600 kronor vid 2010 års taxering och en övre skiktgräns på 526 200 kronor vid 2010 års taxering.
Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2008:1327).
6 § För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar.
Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar den nedre skiktgränsen i 5 §. Lag (2007:1419).
7 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.
8 § Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Lag (2008:1343).
Hänvisningar
9 § Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.
Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap. Lag (2009:197).
Juridiska personer
10 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten.
För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent. Lag (2009:197).
Gemensamma bestämmelser
11 § Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige och utomlands, får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskattningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt, om det finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl. Lag (2009:197).
RÅ 2007 ref. 25 Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt...
12 § I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmelser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga och i vissa fall för begränsat skattskyldiga. Lag (2009:197).
|
