RÄKENSKAPSÅR

För privatpersoner som redovisar enskild näringsverksamhet och för handelsbolag som ägs av privatpersoner måste räkenskapsåret alltid avslutas den 31 december. Däremot kan räkenskapsåret vara längre eller kortare än kalenderår när verksamheten påbörjas eller avslutas, dock högst 18 månader. Se beskattningsår.

Brutet räkenskapsår Med brutet räkenskapsår menas att räkenskapsåret inte är ett kalenderår. Sådant brutet räkenskapsår får användas av aktiebolag och även av handelsbolag om ägarna är aktiebolag.

Den som bildar ett aktiebolag har kunnat välja mellan att avsluta räkenskapsåret vid följande bokslutstidpunkter: 30/4, 30/6, 31/8 eller 31/12. Skatteverket kan ge dispens för annan bokslutstidpunkt, exempelvis för bolag som ingår i utländska koncerner.

Den som har brutet räkenskapsår kan utan tillstånd ändra till kalenderår. Ett förlängt räkenskapsår får aldrig vara längre än 18 månader. Däremot kan ett räkenskapsår vara hur kort som helst. Att ändra från 30/4 som bokslutsdag till kalenderår kräver en förkortning till 8 månader. Det blir då två beskattningsår och två deklarationer samma år.

Ett beslut om ändring av räkenskapsåret ska ­fattas av bolagsstämman före utgången av det räkenskapsår som ska ändras. Beslutet ska insändas inom månad därefter till Bolagsverket för registrering.

Att byta från kalenderår till brutet räkenskapsår måste godkännas av Skatteverket, utom vid anpassning till moderbolaget i en koncern, som då har brutet räkenskapsår. Aktiebolag inom samma koncern måste ha samma räkenskapsår för alla bolagen.

§ Avkortning av räkenskapsår vid upplösning av aktiebolag kräver inte något särskilt tillstånd, RÅ 2007 not 17.

* RÅD

* Skatteplanera med tiden

Att försöka förlänga räkenskapsåret är ett sätt att få skattekredit. Om man exempelvis startar aktiebolagets verksamhet i januari år 1 kan man välja 30/6 år 2 som slut på första räkenskapsåret. Räkenskapsåret har då omfattat nästan 18 månader och deklareras inte förrän år 3.

Därefter kan detta bolag gå över till kalenderår, vilket alltid är tillåtet. Ä ven andra räkenskapsåret omfattar då 18 månader. På tre år har då bolaget haft två räkenskapsår och revisionskostnader för bara två bokslut.

* Förläng till 30/4

Ett företag med kalenderår kan flytta fram beskattning och deklaration ett år genom att förlänga räkenskapsåret. I slutet av året säljs mer än 50 procent av aktierna till ett nytt bolag med exempelvis 30/4 som räkenskapsår. Räkenskapsåret måste då förlängas till 30/4, eftersom man ska ha samma räkenskapsår för samtliga bolag i en koncern. Detta bör då anmälas till Bolagsverket senast en månad efter utgången av det ursprungliga räkenskapsåret.



Se även beskattningsår, handelsbolag och tips under företagsformer.

Nya och enklare regler Fr o m 2011 förenklas redovisningsreglerna för främst enskilda firmor och mindre företag. Vidare blir det möjligt att ha andra räkenskapsår än vad som hittills ha gällt, vilket alltid blir möjligt för aktiebolag. Skatteverket kan efter ansökan även godta att enskilda firmor får tillämpa andra räkenskapsår än kalenderår. Vidare har reg-lerna om koncernredovisning ändrats så att det inte längre blir nödvändigt att upprätta koncernredovisning om exempelvis dotterbolag har ringa betydelse för resultatet. Se prop 2009/10:235 och 208.