|
Avdrag
|
Privatobligationer är ofta bästa sparformen för privatpersoner som vill placera med ränteavkastning. Det finns två huvudformer av privatobligationer:
1. Kupongobligationer, som har årlig avkastning.
2. Nollkupongare, som ger ränta för flera år på en gång när obligationen löses in. Nollkupongare ger skattekredit, eftersom skatten betalas för hela innehavstiden först när nollkupongaren löses in.
Förlagslån är konstruerade på samma sätt som nollkupongare, men ges ofta ut direkt av bankerna och har ofta längre löptid.
Välja köptillfälle När ett nytt lån ges ut fastställs en fast räntesats, som varje år beräknas på 100 procent av privatobligationens nominella värde. Vid dagen för köp sätts en kurs i procent av det nominella värdet. Denna motsvarar det allmänna ränteläget denna dag. På inlösendagen löses obligationen in till 100 procent av nominella värdet.
Om du behåller nollkupongaren tiden ut vet du exakt hur stort belopp som betalas ut vid löptidens slut. Räntan vid köpet har då stor betydelse för hur mycket det blir.
Välja löptid Oavsett vilken form av privatobligation du väljer är det viktigt att ta ställning till vilken löptid du ska välja. Vad du väljer beror på hur länge du ska spara och hur försiktig du vill vara.
Om du behåller privatobligationen löptiden ut får du alltid ut det belopp som angetts vid köpet. Säljer du innan dess får du utöver själva avkastningen en kursvinst om marknadsräntan vid försäljningen då ligger lägre - och en kursförlust om marknadsräntan har stigit.
Den kursvinsten eller kursförlusten är större ju längre tid det är kvar av löptiden när privatobligationen säljs.
Välja utgivare När lämplig löptid bestämts gäller det att välja bästa möjliga obligation bland dem som har den löptid du önskar.
Statliga Riksgäldskontot, som är nollkupongare, har något lägre ränta än övriga. Det beror på att likviditeten är högre (garanterad inlösen när som helst) och att säkerheten anses något bättre än för privatobligationer från övriga kreditinstitut. Företagsobligationer har högre ränta.
Skattekonsekvenser Ränta som utbetalas på privatobligationer beskattas på samma sätt som ränta från bankkonto och en preliminär skatt på 30 procent dras av. Kapitalvinst beskattas som ränteinkomst och förlust beskattas som ränteutgift. Den som köper privatobligationen strax efter en ränteutbetalningsdag och betalar upplupen ränta (räntekompensation) för tiden från denna dag till köpdagen får avdrag för betald räntekompensation. Detta gäller för räntefonder som särnoterar räntan.
|
