Periodiseringsfonder

Genom avsättning till periodiseringsfonder har ­företagen möjlighet att utjämna de skattemässiga resultaten mellan olika år.

Avsättningens storlek Avsättning till periodiseringsfond får ske vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet med olika procentsatser för olika företagsformer:

Fysiska personer får sätta av högst 30 procent av vinsten av aktiv näringsverksamhet före avsättningen.

För bolag och andra juridiska personer är procentsatsen 25.

Belopp som avsätts till periodiseringsfond sätts inte in på något spärrat konto och behöver heller inte användas till något speciellt ändamål. Det avsatta beloppet, måste återföras till beskattning senast efter sex år eller om verksamheten läggs ned eller den skattskyldige försätts i konkurs.

Vid deklarationen 2011 måste avsättningen från deklarationen 2005 återföras. Avsättningen i fonden kan flyttas över vid byte av företagsform, exempelvis om enskild firma ombildas till aktiebolag.

Underlaget för periodiseringsfond minskas om man sätter av till skogskonto. Den som tar ut pengar från skogskonto får därför ett ökat underlag och kan därmed avsätta mer till periodiseringsfond. Då blir däremot den positiva räntefördelningen oftast mindre, eftersom medel på skogskonto tas upp till halva värdet, medan periodiseringsfond inte får tas upp alls.

Ränta för aktiebolag Numera blir det ränta på pengar som avsatts till periodiseringsfonder i aktiebolag och andra juridiska personer, vilket innebär att skattefördelen i normala fall är mer eller mindre borta. Sådan ränta tas däremot inte ut för handelsbolag eller enskild firma.

Räntebeläggning sker genom att en ­schablonintäkt måste tas upp i deklarationen, som motsvarar 73,7 procent av statslåneräntan (100 minus 26,3) den sista november året före inkomståret, multiplicerat med den totala avsättningen till periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång.

För räkenskapsår som deklareras 2011 blir ­räntan 2,30 procent och 2,04 procent för deklarationen 2012. I praktiken innebär det att aktiebolag får samma kostnad för periodiseringsfonder som om den uppskjutna skatten hade placerats med en årlig ränta lika stor som statslåneräntan. Räntan beräknas på den totala avsättningen vid räkenskapsårets början. Om periodiseringsfond har överförts från enskild firma påförs inte någon schablontäkt för övertagandeåret.

§ Återföring av periodiseringsfond ej sjukpenninggrundande, RÅ 2010 ref 64.

* RÅD

* Sätt av till periodiseringsfonder inför pensioneringen

Försök att i god tid inför en nedtrappning av verksamheten, helst under sex år, sätta av del av bolagets vinster i obeskattade periodiseringsfonder. Det är ofta en stor fördel att ha periodiseringsfonder kvar i bolaget då man pensionerar sig, eftersom man då har större möjligheter att utnyttja det avdrag som uppstår i bolaget när man från 66 år kan ta ut lön med låg skatt. Se jobbskatteavdraget .

Man kan sedan upplösa periodiseringsfonderna efterhand så att denna intäkt för bolaget blir alltid minst lika stor som bolagets utgift för lön.

* Ombilda till AB inför pensionering

Under själva spartiden är det normalt inte nödvändigt att bedriva det egna företaget som ett aktiebolag. Ä ven den som via expansionsfond och periodiseringsfond har sparat ihop ett kapital i ett handelsbolag eller enskild firma kan i regel utnyttja de nya möjligheterna med lågt beskattade löneuttag från ett aktiebolag.

När det börjar bli dags att göra uttagen kan man ombilda till aktiebolag, vilket i regel innebär att både expansionsfond och periodiseringsfonder kan flyttas över till aktiebolaget. Under tiden som periodiseringsfonden legat i enskild firma eller handelsbolag har den inte räntebeskattats. Se fåmansföretag - 3:12-reglerna.