|
Avdrag
|
Den inkomstgrundade ålderspensionen påverkas av alla yrkesverksamma år. Pension får tas ut från den månad då man fyller 61 år, men ju längre man väntar med uttaget av pensionen desto större blir den per månad.
Varje år beräknas en pensionsrätt som är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten och andra pensionsgrundande belopp. De avgifter på dina inkomster som går till pensionen är dock endast 17,21 procent. Skillnaden förklaras av att den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 procent beräknas vilket ger 17,21 procent (18,5 x 0,93). Den högsta inkomst som man behöver betala pensionsavgift för är 8,07 inkomstbasbelopp, vilket i praktiken innebär 7,5 inkomstbasbelopp.
Av de 18,5 procentenheter fonderas 2,5 i premiereservfonder och varje medborgare får själv placera i fonder genom pensionsmyndigheten. Se PPM-sparande.
Övriga 16 procentenheter är inkomstpension som är ett fiktivt pensionskapital, som avsätts årligen.
Så justeras pensionen år för år Detta pensionskapital omräknas dessutom årligen efter ett inkomstindex, som baseras på landets genomsnittliga löneutveckling. Se inkomstbasbelopp och inkomstindex. Stiger lönerna ökar således pensionskapitalet i värde. Under det senaste året sjönk index och därmed pensionerna med 4,3 procent, som kompenserades med höjda grundavdrag. För kommande år kan väntas dock index öka med ca 3 procent.l
Vid pensioneringen delas det uppnådda pensionskapitalet för inkomstpension med ett delningstal. På så sätt framkommer den årliga inkomstpension som betalas ut. Ä r det totala pensionskapitalet exempelvis 1,8 milj kr och delningstalet 18 blir den årliga inkomstpensionen 100000kr.
Delningstalet är större, ju tidigare uttaget av inkomstpensionen sker.
Exempel: För den som är född 1940 och tog ut inkomstpension från 61 år används delningstalet 18,02. Om man väntat till 65 år med uttaget används delningstalet 15,69.
Pensionsrätt ges i vissa fall för år då arbetsinkomsten varit låg eller obefintlig, tex när den som är vårdnadshavare för barn som inte fyllt fyra år ska få s k barnårsrätt, grundat på inkomsten när barnledigheten togs ut. Också vid studier och värnpliktstjänstgöring blir det viss pensionsrätt, utan att den enskilde behöver betala några avgifter till pensionssystemet.
Det finns också möjlighet för en make att ge bort sin pensionsrätt för enskilda år till den andra maken, men enbart premiepensionen.
Om lönerna jämfört med priserna stiger med mer än viss procent ska pensionärerna få en extra höjning av pensionen. Om priserna däremot ökar mer än en viss procent jämfört med löneutvecklingen blir uppräkningen av pensionerna lägre än prisökningarna.
År 2003 ersattes folkpension, ATP och pensionstillskott och det särskilda grundavdraget med tilläggspension och garantipension.
Garantipensionen reduceras med hänsyn till om pensionären har andra inkomster, dock inte kapitalinkomster, avtalspension eller pension från frivillig pensionsförsäkring.
Vilka berörs? Endast den som är född 1954 eller senare berörs i sin helhet av inkomstgrundad ålderspension i nya pensionssystemet. Den som är född 1938-1953 får pension delvis efter de nya reglerna och delvis efter gamla ATP-regler. Pensionsrätten (inkomstpension och premiereserv) minskas då med en tjugondel för varje helt år som förflutit från födelseåret till utgången av år 1954.
|
