|
Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som innebär att skatten reduceras för arbetsinkomster, vilket i sin tur har inneburit att exempelvis pensionärer har ansetts extra hårt beskattade. Denna ojämlikhet har minskat något då numera också pensionärer fått skattesänkningar, dels genom särskilt tillägg till grundavdraget, dels genom skattereduktion för arbetsinkomster. Se skattereduktion.
Skattereduktionen för jobbskatteavdrag ges endast mot kommunalskatten.
Detta räknas som arbetsinkomst Underlaget för jobbskatteavdrag beräknas efter anställningsinkomsten under tjänst och inkomster under aktiv näringsverksamhet efter avdrag för avdragsgilla kostnader och allmänna avdrag. I underlaget ingår också skattepliktiga förmåner från arbetsgivare som är pensionsgrundande i Sverige. Utbildningsbidrag för doktorander, bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden samt inkomst av skattepliktiga stipendier ingår också i underlaget.
Inga inkomster från Försäkringskassan, tex sjukpenning och föräldrapenning, ligger till grund för jobbskatteavdrag. Inte heller inkomst av passiv näringsverksamhet kan ingå i underlaget för jobbskatteavdrag.
För personer som inte fyllt 65 år före 2011 beräknas underlaget för jobbskatteavdraget ut på följande sätt. Underlaget ska sedan multipliceras med den kommunala skattesatsen eftersom jobbskatteavdrag endast medges mot den kommunala skatten.
Inkomster över 7 prisbasbelopp Skillnaden mellan 1,413 prisbasbelopp och grundavdraget.
Inkomster mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp Skillnaden mellan 1,363 prisbasbelopp plus 6,5 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och grundavdraget.
Inkomster mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp: Skillnaden mellan 0,91 prisbasbelopp plus 25 procent av arbetsinkomsten mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och grundavdraget.
Lägre inkomster än 0,91 prisbasbelopp Skillnaden mellan arbetsinkomsten och grundavdraget.
From det år man fyller 66 år beräknas jobbskatteavdraget på detta sätt:
Arbetsinkomster upp till 100000kr: 20 procent av arbetsinkomsterna.
Arbetsinkomster mellan 100000 och 300000kr: 20000kr plus 5 procent av inkomsterna över 100000kr.
Arbetsinkomster över 300000kr: 30000kr.
* RÅD
* Sälj aktier och sänk skatten med jobbavdraget
Kontroller med hjälp av dataprogrammet Visma Skatt visar att jobbskatteavdraget ger skatteeffekter som är okända för de flesta:
Den som 2010 har en arbetsinkomst på 38500kr och ingen annan inkomst blir inte skattebefriad utan får 2700kr i kvarskatt. Inkomstskatten blir visserligen noll, men det blir en allmän pensionsavgift på 2700kr som också kommer på skattsedeln.
Beräkningarna avslöjar också att man med en ny typ av skatteplanering kan utnyttja jobbavdraget maximalt. Metoden går ut på att den som har en låg arbetsinkomst skaffar sig kapitalinkomster, tex genom att sälja aktier eller aktiefonder med vinst. Den som har 38500kr i arbetsinkomster kan skaffa sig 9000kr i aktievinster utan att betala extra skatt för den kapitalinkomst på 2700kr som försäljningen ger. Den totala skatten blir lika stor oavsett om det finns kapitalinkomst eller ej.
På arbetsinkomster mellan 18000 och 38900kr slipper man skatt på kapitalinkomster med samma summa som man betalar i allmän pensionsavgift på inkomsten. Om arbetsinkomsten stiger över nivån 38900kr blir skattevinsten mindre och försvinner helt när inkomstnivån 56500kr passerats.
* Jobba som pensionär med låg skatt
För dig som är folkpensionär ger jobbskatteavdraget möjligheter att skaffa sig arbetsinkomster med mycket låg skatt. Jobbskatteavdraget blir nämligen bättre fr om det inkomstår då man fyller 66 år.Pensionärer får jobbskatteavdrag från första kronan av en arbetsinkomst. Jobbskatteavdrag ges då med 20 procent av inkomsten upp till 100000kr och kan vara upp till 30000kr.
För en pensionär som kan välja hur stor inkomst som ska tas ut kan det därför vara mest lönsamt att skaffa sig en arbetsinkomst på 100000kr . Skattesänkningens storlek beror alltså på både arbetsinkomsten och på pensionens storlek.
* Fortsätt att jobba i ditt bolag
För den som har ett fåmansbolag lönar det sig extra bra att behålla bolaget aktivt och ta ut lite lön även efter pensioneringen. Det har många fördelar:
Det blir jobbskatteavdrag, mer för den som fyllt 66 år än för den som är yngre.
För den som är född 1938 eller senare blir det ingen särskild löneskatt. Bolaget får dock betala 10,21 procent av lönen i ålderspensionsavgift, men en stor del betalas tillbaka i form av höjd pension. För äldre pensionärer blir det numera inga sociala avgifter alls.
Det går att ta ut nästan 13000kr per år i utdelning med endast 20 procents beskattning (41procent totalt i skatt om man också tar hänsyn till att utdelningen först beskattas med bolagsskatt). Se vidare fåmansföretag - 3-12-reglerna.
Alternativet att ta ut pension från pensionsförsäkring är betydligt sämre än att ta ut lön, eftersom pensionsinkomst inte ligger till grund för jobbskatteavdrag.
* Dra fördel redan när du är 61
Ovanstående fördelar med sänkta avgifter och högre jobbskatteavdrag går att få redan från och med det år man fyller 61 år. Hela den allmänna pensionen måste tas ut under årets samtliga tolv månader.
Under 2011 gäller detta personer som är födda mellan januari 1950 och december 1946. Då går det att begära ut sin hela sin ålderspension från och med januari 2011 och på så vis få betala 10,21 procent i egenavgifter under hela 2011 på inkomster från tex en enskild firma, men inte från aktiebolag.
Ansökan om detta måste då vara inne hos Försäkringskassan före januari månads utgång 2011. Det går att ansöka över nätet med e-legitimation.
|
