|
Reglerna, som kallas 3:12-reglerna, bestämmer hur ägaren beskattas för utdelning från företaget eller för kapitalvinst vid försäljning aktierna. Det gäller ägare som är aktivt verksamma i företaget. Deras aktier kallas kvalificerade. Läs under kvalificerade aktier om när sådana aktier anses kvalificerade, och under kapitalvinst - kvalificerade aktier om reglerna vid försäljning av aktierna.
Skattesatserna kan variera mellan 20 (utdelningsskatt) och 58 procent. Den lägsta skattesatsen gäller upp till ett gränsbelopp som antingen kan vara ett schablonbelopp eller baserat på kapital- och löneunderlag.
Så stor utdelning kan tas ut 3:12-reglerna syftar till att förhindra att löneinkomster tas ut som lågbeskattade kapitalinkomster. Men ju större kapital ägarna satt in och ju högre löner som betalats ut desto högre utdelning till lägsta skattesatsen, 20 procent, kan tas ut. Totalt blir det 41 procent om man tar hänsyn till att kapitalet först belastats med bolagsskatt. Om man inte tar ut utdelning varje år får man i stället motsvarande skattelindring senare år eller när bolagets aktier säljs.
Enligt schablonregeln får man alltid ta ut 2,5 inkomstbasbelopp (året före inkomståret). För inkomståret 2011 är den schablonberäknade utdel-ningen 127750kr en höjning med 2 750 kr jämfört med året innan.
Högre belopp än schablonbeloppet kan beräknas som summan av följande två belopp:
På det insatta kapitalet. Statslåneräntan plus 9 procentenheter multiplicerat med insatt kapital.
På den totala lönesumman som betalats ut. 25 procent av bolagets totala löneutbetalning (inklusive ägarnas löner) få tas ut som utdelning. Ytterligare 25 procent får tas ut på lönesumman över ca 3 milj kr (60 inkomstbasbelopp).
Redan vid en årslönesumma i bolaget på ca 0,5 mkr blir lönesummeregeln högre än schablonregeln. Kravet är att ägaren eller ägaren närstående person året innan tagit ut en viss minimilön från företaget, exklusive eventuella förmåner såsom bilförmån.
Efter ändringar av reglerna gäller numera 10 inkomstbasbelopp som maxlön vid beräkning av löneuttag. Det ger dessa gränser för 2011 och utdelning under inkomståret 2012:
Ä r den totala lönesumman under 2011 i bolaget 4168000kr (= 80 inkomstbasbelopp) eller högre måste ägaren eller ägaren närstående person ta ut en lön från företaget under 2011 på minst 521000kr, för att lönekravet ska uppfyllas.
Ä r årslönesumman i företaget lägre går lönekravet i stället vid belopp motsvarande 312600kr (=sex inkomstbasbelopp) plus 5 procent av årslönesumman. Se Beloppssidan om vad som gäller för år 2010.
Exempel: En ensam ägare till ett bolag summerar i slutet av december bolagets totala årslöner till 1 milj kr. Det ger möjlighet till en utdelning för löneunderlaget på 250000kr under 2011. Detta förutsätter att lönekravet för ägarens löneuttag har uppfyllts, som är 312 600 kr plus 5 procent av företagets årslönesumma.
I denna kalkyl kan du se hur stor det egna löneuttaget måste vara för olika år för att ut en viss utdelning vid en viss lönesumma: www.avdragslexikon.se/utdelning.
§ Löneunderlag kan förvärvas genom arv, RÅ 2007 ref 81, även lön till utlandsbosatta som betalar Sink-skatt, Skatteverket 2010-03-01.
Spara utdelningen Bolagets ägare kan välja mellan att ta ut utdelningen direkt och betala 20 procent i skatt eller spara motsvarande belopp och ta ut det med samma skatt den dag som bolagets aktier säljs.
Den som har många anställda kan därför få den lägsta skatten, 20 procent, på hela eller en stor del av utdelningen eller en framtida kapitalvinst.
Det sparade utdelningsutrymmet får dessutom räknas upp årligen med statslåneräntan plus 3 procentenheter.
Av utdelning eller kapitalvinst som överstiger detta utdelningsutrymme, gränsbeloppet, deklareras i inkomstslaget tjänst, dock högst upptill 100 inkomstbasbelopp, och därutöver i inkomstslaget kapital och med 30 procent.
* RÅD
* Ta ut lättnadsbeloppen snarast
Sparade lättnadsbelopp från gamla systemet kunde utnyttjas för helt kapitalskattefri utdelning fram till och med år 2010. Den som har sådana kvar borde alltså ha sett till att bolaget har beslutat om utdelning under år 2010 alternativt att aktierna överlåts genom en intern aktieöverlåtelse under år 2010.
* Räkna på lönekravet före nyår
I december varje år bör den som äger kvalificerade aktier räkna på om en högre lön måste tas ut för att lönesummeregeln för utdelning ska kunna användas. Om man missar lönekravet med en enda krona, förlorar man hela förmånen av att utnyttja löneunderlaget vid beräkningen av gränsbeloppet.
* Dra inte av pensionsförsäkringspremien här
I lönebeloppet för fåmansföretagaren eller dennes närstående ska inte eventuellt avdrag för pensionsförsäkring räknas bort. I detta sammanhang kan det alltså vara förmånligt att ha pensionsförsäkring. Detta kan också betyda att man ibland kan uppfylla lönekravet utan att betala högsta marginalskatt.
* Ge hög lön till rätt person
För att kunna utnyttja löneunderlaget räcker det med att lönekravet uppfylls av endast en person inom närståendekretsen och som heller inte behöver vara aktieägare. Huvudägaren behöver därmed inte ta ut någon lön om någon närstående arbetar i företaget och uppfyller lönekravet, tex barn, syskon eller svärson. Det är inte något som hindrar att det från år till år är olika personer inom närståendekretsen som är den som uppfyller lönekravet.
Om ingen i familjen vanligtvis brukar ha en så hög årslön som nu kommer att krävas för att uppnå lönekravet är det därför klokt att fundera över vem inom familjen som ska uppfylla lönekravet. Det kan exempelvis väljas med tanke på möjligheten att få rätt till högsta möjliga ersättning från föräldraförsäkringen eller få störst nytta av maximal pensionsgrundande inkomst.
* Möblera om i koncernen
När utrymmet för utdelning på grund av de anställdas löner ska beräknas, får man ta med löner även i dotterbolag. Detta är en ny faktor att ta hänsyn till när man funderar över hur en företagsgrupp ska vara organiserad. Ju fler bolag som ingår i en och samma koncern desto större blir löneunderlaget. Detta kan därför vara fördelaktigt med tanke skatten på utdelningen än att bolagenägs var för sig, trots att bolagen ägs av i huvudsak samma personer.
* Anställ företagets konsulter
I bolag med årslönesummor över ca 4 milj kr ger en ökning av lönesumman en mycket stor ökning av den utdelning som kan ges med den lägsta skatten på utdelningen.
Möjligheten för utdelning till denna skattesats ökar i dessa fall med 50 procent av den ytterligare höjningen av lönesumman. Det innebär att företagare som har en årslönesumma på drygt 4 milj kr kan tjäna på att anställa personal i stället för att köpa in externa konsulttjänster som utför samma jobb.
En nyanställd som får 500000kr i årslön ökar ägarens gränsbelopp med 250000kr.
* Byt ut förmåner mot kontant lön
Det är bara kontanta årslöner som får tas med när man beräknar lönekravet. Värdet av skattepliktiga förmåner, exempelvis en bilförmån, får inte räknas in i den kontanta årslönen.
Den som ändå vill räkna med förmånen i den årslön som ska vara underlag för lönekravet, kan då i stället öka den kontanta lönen med förmånens värde. I gengäld betalar den anställde samma belopp till företaget. Företaget får då dra av vad förmånshavaren har betalat till företaget för förmånen när förmånsvärdet beräknas.
* Höj kapitalunderlaget
Genom att emittera nya aktier, förslagsvis inlösenbara aktier, kan den kapitalbeskattade utdelningen ökas med statslåneräntan plus nio procentenheter på det beloppet. Tillskottet kan också ske i form av ovillkorat aktieägartillskott.
Om du lånar pengar för att finansiera ett sådant aktieägartillskott får du ränteavdrag med 30-procentig avdragseffekt, medan skatten på det ökade utdelningsutrymmet på grund av kapitaltillskottet bara blir 20 procent.
Återbetalning kan ske genom beslut på bolagsstämma om inlösen av aktierna eller beslut om nedsättning av aktiekapitalet. Sådan återbetalning är skattefri, då det motsvarar vad som faktiskt tidigare har tillskjutits. Skatteverket har hotat med att fall med lån som tagits för att höja underlaget ska granskas.
* Flerdubbla schablonavdraget
Ett sätt att få högre schablonavdrag är att äga aktierna genom flera bolag, exempelvis kan man bilda fyra bolag som äger vardera 25 procent av aktierna vardera och som kan ta emot utdelning skattefritt från det bolag där man driver verksamheten. På så sätt får man ett schablonavdrag per delägarbolag och man kan då flerdubbla den utdelning som beskattas med 20 procents skatt.
* Flerdubbla takbeloppet
Taket innebär att högst 100 inkomstbasbelopp tas upp som inkomst av tjänst. Taket räknas per företag och för en period om fem år och för samtliga inom en närståendekrets. Personer inom en och samma närståendekrets kan därför gå samman genom att skaffa ett gemensamt moderbolag för sina respektive bolag. Var och en kan driva sin verksamhet i respektive dotterbolag. Genom att ha olika aktieslag i det gemensamma moderbolaget kan ägarna rätt fördela överskottet från sina respektive dotterbolag. Metoden kan underkännas om det inte finns godtagbara skäl till uppdelningen, exempelvis som ett led i ett generationsskifte.
* Skaffa löneunderlag från annat bolag
Företag X med stort löneunderlag och låg lönsamhet kan ha anledning att ta över företag Y med omvänd situation. Ä garen av Y apporterar då sina aktier i Y i utbyte mot nya B-aktier i X. Löneunderlaget får fördelas på samtliga aktier och även B-aktierna. Utdelning kan sedan lämnas på B-aktierna och ägaren av B-aktierna kan på detta sätt få del av löneunderlaget som kommer från företaget X och som den ägaren inte har kunnat utnyttja fullt. Fördelningen mellan ägarna kan justeras genom att utdelningen differentieras mellan de ursprungliga aktierna i företag X och de nyemitterade B-aktierna (SRN 2009-12-10, dnr 47-09/D).
* Öka löneunderlaget med personalbolag
Flera företag kan gå samman i ett gemensamt personalbolag som kan drivas i ett handels- eller kommanditbolag, i vilket företagen äger andelar. Kostnaderna för det gemensamma personalbolaget fördelas på delägarbolagen och kvittas mot den övriga verksamheten. Genom att fördela vinsten från personalbolaget kan delägarna utnyttja löneunderlaget på ett bättre sätt än om personalen skulle ha varit anställd i respektive delägarbolag. Löneunderlaget kommer förmodligen att kunna fördelas efter ägarnas bolags- och vinstdelningsavtal.
* Gå samman med andra bolag
Det sätt som löneunderlaget beräknas på gör det fördelaktigt att flera företagare går samman i ett gemensamt bolag. Företaget kan drivas som ekonomiska enheter inom ett och samma företag. Varje enhet får ett eget aktieslag i bolaget. På så sätt kan utdelningen lämnas i förhållande till resultatet. Löneunderlaget fördelas lika på de olika aktierna. Ä garna kan avtala om att avräkna skatteeffekterna så att alla får lika stor del av fördelarna med det gemensamma bolaget.
* Sälj löneunderlaget
Ä garen av ett bolag med stort löneunderlag men med dålig lönsamhet, kan låta någon annan ta del av löneunderlaget genom samgående med annat företag som har lågt löneunderlag. Bolagen kan gå samman för en kortare eller längre tid. Det kan ske genom ett aktiebyte varefter ett av företagen blir dotterbolag till det andra.
* Emittera i rätt tid
Löneunderlaget ska fördelas på aktierna som ägdes vid utdelningstidpunkten men får bara användas för de aktier som man ägde vid ingången av året. Vid nyemission under året kan därför en del av löneunderlaget gå förlorat. Det är därför väsentligt att utdelning lämnas före tillträdet av de nya aktierna alternativt att man avvaktar med utdelningen till efter årsskiftet.
* Så planerar du bäst för lägre skatt
För fåmansföretagare har planeringen för lägre skatt med skalbolag, intern aktieöverlåtelse eller upplägg med utlandsflytt eller kapitalförsäkringar blivit alltmer ofördelaktig efter ändrade regler och praxis. Den bästa strategin för lägsta skatt för den som har ett vinstrikt fåmansföretag är oftast den här:
Se till så att du själv eller någon närstående tar ut en årslön som är minst så stor som vad tabellen ovan visar.
Skatta av vinsten med bolagsskatt. Ta ut ytterligare utdelning om årslönen inte räcker. Spara resten av utdelningsutrymmet år för år.
På den del av den beskattade vinsten som är sparat utdelningsutrymme blir skatten 20 procent oavsett om den tas ut som utdelning eller som skatt först vid en aktieförsäljning. Vid stort utdelningsutrymme kan aktierna i bolaget säljas med ett totalt skatteuttag på ca 41 procent (20 procent i skatt på det som blir kvar efter bolagsskatt).
Om det vid en sådan planerad försäljning finns mycket kvar av det beskattade kapitalet som inte beskattas med 20 procent kan bolaget läggas i karantän i fem år sedan mesta möjliga utdelning tagits ut med 20 procents skatt. Om ingen likartad verksamhet har bedrivits i bolaget eller i nytt under dessa fem år är aktierna inte längre kvalificerade. Hela vinsten beskattas då med 25 procents skatt. Men rättspraxis för karantän har hårdnat enligt beskrivning under onoterade aktier.
Ta även hänsyn till råd ovan och under kvalificerade aktier, periodiseringsfond och jobbskatteavdrag.
Kvar av en tusenlapp efter skatt Hur mycket som blir kvar efter skatt av varje intjänad tusenlapp som sedan tas ut ur det egna bolaget beror också på om den tas som lön eller utdelning. För inkomståret 2010 med en bolagsskatt på 26,3 procent blir det då så här:
Utdelning/försäljning. Det bästa utfallet blir att det blir 59 kr kvar av hundrabeloppen, dvs att bolaget först betalar 26,3 kr i skatt och ägaren tar ut resten av hundralappen som utdelning som kapitalbeskattas med 20 procent och en del kan också beskattas som tjänsteinkomst Se kapitalvinst - kvalificerade aktier.
Lönealternativet. Vid en årsinkomst på upp till ca 380000kr: ca 500kr kvar. Vid högre inkomster: ca 300kr. Se vidare i rådet nedan.
* RÅD
* Tänk på dessa inkomstgränser
För fåmansföretagare, som själva kan reglera sin lön, finns det flera viktiga inkomstgränser att tänka på utöver de viktiga gränserna för att använda lönesummerregeln. Detta är gränserna för inkomståret 2011: Se även Beloppssidan.
321000kr är gränsen för sjukpenning och föräldrapenning (VAB). Inkomst över den nivån ökar inte dessa bidrag.
395600kr är högsta taxerad inkomsten innan det blir statlig 20-procentig inkomstskatt. Många småföretagare försöker lägga sig kring denna gräns.
420200kr är gränsen för högsta pensionsrätt. Inkomst över den nivån ger ingen ökad allmän pension.
428000kr är inkomstgränsen för att få högsta föräldrapenning vid barns födelse.
560900kr är gränsen för värnskatt. Den som har inkomst däröver får 25 procent i statlig skatt.
* Ta ut kapitalinkomster
Som vi visat ovan är det ofta bättre för en fåmansföretagare att försöka ta ut kapitalinkomster än löneinkomster från sitt aktiebolag. Det går att göra på främst dessa sätt:
Genom att ta ut mesta möjliga utdelning ur bolaget.
Genom att sälja bolagets aktier.
Genom att sälja den privata villan, fritidshuset eller bostadsrätten till bolaget och få betalning med en revers som ger ränteinkomster från bolaget. Se råd under bostadsförmån
Genom att privat låna ut pengar till bolaget och ta ut högsta möjliga ränta. Se vidare ränteinkomster.
* Öka valfriheten - med olika aktieslag
Ett sätt för att öka valfriheten mellan ägarna är att ha olika aktieslag och använda skilda utdelningar. Det måste dock grundas på ett affärsmässigt syfte och får inte bara vara ett sätt att ersätta lön med utdelningar (RÅ 2007 not 129).
|
