|
Avdrag
|
Arvsskatten har avskaffats.
Bouppteckning Bouppteckning ska göras, oavsett boets värde, senast tre månader efter dödsfallet. Två förrättare ska utses, dock inte någon nära anhörig, för att göra bouppteckningen och alla dödsbodelägare ska kallas till mötet. Den ska skickas till Skatteverket senast en månad efter mötet. Om tillgångarna enbart räcker till begravningskostnaderna räcker det med dödsboanmälan. Det finns förslag om att bouppteckning i sin nuvarande form också ska avskaffas.
Arv till make Makars egendom kan vara antingen enskild egendom eller giftorättsgods. Den efterlevande maken ärver hela den dödes kvarlåtenskap, förutsatt att det inte finns testamente eller s k särkullbarn. Den efterlevande ärver alltså den dödes enskilda egendom och hälften av makarnas giftorättsgods, som är makarnas gemensamma förmögenhet.
Om två makar tillsammans har tillgångar på 500000kr (giftorättsgods) och den döde dessutom har 100000kr i enskild egendom blir den efterlevande makens arv 250000kr plus 100000kr, om det inte finns några andra arvingar.
Makes arv fås i regel med fri förfoganderätt. Tillgångarna får då konsumeras, men inte testamenteras bort så att barnen senare inte ska få del av arvet. Men den döde kan ha skrivit ett testamente som säger att efterlevande make ska ärva med full äganderätt, och då kan egendomen testamenteras bort. I så fall anses den komma enbart från den efterlevande maken.
Om barnen (bröstarvingarna) däremot kräver ut sin laglott kan egendomen inte testamenteras bort. Barnen får dock normalt inte ut sitt arv förrän den andra föräldern har dött. Boet anses då härröra från båda makarna, normalt med hälften vardera, såvida inte den efterlevande maken har ärvt egendomen med full äganderätt.
Gåva mellan makar kräver inte äktenskapsförord. Men för att en gåva ska vara giltig mot borgenärer vid exempelvis en konkurs krävs registrering hos tingsrätten. Om äktenskapet varat i mindre än fem år gäller en särskild regel:
20 procent per år av den gemensamma egendomen blir då giftorättsgods. Om en av makarna dör efter två års äktenskap är alltså 40 procent av egendomen giftorättsgods och resten är enskild egendom som inte ärvs av efterlevande make.
Sambor ärver inte varandra. Se vidare sambor.
Arv till barn Makarnas gemensamma barn har inte rätt till arv när den ena föräldern har dött, såvida inte den föräldern testamenterat till de gemensamma barnen. Gemensamma barn kan också åberopa laglottsregler om föräldern testamenterat till annan med så stort belopp att det har inkräktat på laglotten. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som normalt skulle ha tillfallit barnen.
Ej gemensamma barn, särkullbarn, har dock rätt, men inte skyldighet, att ta ut sin arvslott. Om särkullbarnet avstår sin rätt ska ett skriftligt intyg upprättas och bifogas bouppteckningen. Efterlevande make har dock i sådana fall, eller då testamente finns, alltid rätt att behålla minst fyra prisbasbelopp. Exempel på testamenten finns under testamente och sambor.
* RÅD
* Inbördes testamente i regel obehövligt
Makar ärver varandra, varför efterlevande make får all egendom, även den avlidnes eventuella enskilda egendom. Undantag görs för sk särkullbarn som har omedelbar arvsrätt till laglotten som är hälften av arvslotten. Man kan inte testamentera bort laglotten och heller inte den egendom som man fått i arv efter den avlidne maken. Den har man endast fri foganderätt över. Genom testamente kan man dock se till att den efterlevande maken får full äganderätt och då också kan testamentera även den delen. Det kan vara av intresse för makar som inte har några bröstarvingar.
* Skriv testamente på den enskilda egendomen
Makar som har äktenskapsförord har också oftast enskild egendom. En make kan också fått egendom med villkor att den ska vara enskild. Sådan egendom tillfaller alltid efterlevande make, om det inte finns något testamente. I ett testamente kan man välja att låta barnen få del av den enskilda egendomen antingen helt eller till viss del.
|
